Omständigheter och faktorer som kan leda till en avsiktsförklarings bundenhet
Stenvik, Karen (2017-09-27)
Tiivistelmä
Avhandlingen granskar vilka omständigheter kan leda till att avsiktsförklaringar kan bli bindande. De är utgångsmässigt inte bindande, men ofta är omständigheterna kring en avsiktsförklaring komplicerade. I avhandlingen redogörs det för vad som avses med begreppet avsiktsförklaring, och vad parterna bör fästa uppmärksamhet vid då de ämnar upprätta en.
Instrumentet har sitt ursprung i USA och går för det mesta under den internationella benämningen letter of intent. Avhandlingen granskar främst avsiktsförklaringar ur ett finskt och nordiskt perspektiv, men snuddar även vid instrumentets ställning i USA. I USA har man mycket mera rättspraxis kring avsiktsförklaringar, men eftersom de har ett helt annat rättssystem, common law, är granskningen ur ett amerikanskt perspektiv inte alltför djupgående i denna framställning.
Eftersom det råder en viss oklarhet kring avsiktsförklaringars bundenhet, har jag valt att granska fenomenet genom att studera ingående av avtal och avtalstolkning. I Norden finns det inga exakt definierade regler gällande avtalsingående och avtalstolkning. I min avhandling använder jag dessa vida begrepp som hjälpmedel för att redogöra för situationen kring avsiktsförklaringar.
Avhandlingen är i viss mån komparativ eftersom instrumentet har sitt ursprung i en annan rättskultur. Finsk, nordisk och amerikansk rättslitteratur har använts som de främsta rättskällorna.
Instrumentet har sitt ursprung i USA och går för det mesta under den internationella benämningen letter of intent. Avhandlingen granskar främst avsiktsförklaringar ur ett finskt och nordiskt perspektiv, men snuddar även vid instrumentets ställning i USA. I USA har man mycket mera rättspraxis kring avsiktsförklaringar, men eftersom de har ett helt annat rättssystem, common law, är granskningen ur ett amerikanskt perspektiv inte alltför djupgående i denna framställning.
Eftersom det råder en viss oklarhet kring avsiktsförklaringars bundenhet, har jag valt att granska fenomenet genom att studera ingående av avtal och avtalstolkning. I Norden finns det inga exakt definierade regler gällande avtalsingående och avtalstolkning. I min avhandling använder jag dessa vida begrepp som hjälpmedel för att redogöra för situationen kring avsiktsförklaringar.
Avhandlingen är i viss mån komparativ eftersom instrumentet har sitt ursprung i en annan rättskultur. Finsk, nordisk och amerikansk rättslitteratur har använts som de främsta rättskällorna.