Rättelse av fel i samhällets basregister
Böök, Jeanette (2016-10-17)
Rättelse av fel i samhällets basregister
Böök, Jeanette
(17.10.2016)
Tätä artikkelia/julkaisua ei ole tallennettu UTUPubiin. Julkaisun tiedoissa voi kuitenkin olla linkki toisaalle tallennettuun artikkeliin / julkaisuun.
Turun yliopisto
Kuvaus
Siirretty Doriasta
Tiivistelmä
Avhandlingens övergripande forskningsfråga är hur fel i samhällets basregister ska rättas. Detta utreds genom en rättsdogmatisk metod. Samhällets basregister är register som innehåller och kopplar ihop information om samhällets basenheter, så som fysiska personer och fastigheter. Basregistren anses ha offentlig trovärdighet, vilket innebär att staten kan bli ansvarig över skada som orsakats på grund av fel i registren. Bland annat därför är det viktigt att fel i basregistren kan rättas på ett effektivt sätt.
Basregistren består till största delen av personuppgifter. Därför behandlas personuppgiftslagens mekanismer för rättelse av fel. Personuppgiftslagen är ändå en allmän lag, och den bör ge vika om basregistrens lagstiftning innehåller avvikande bestämmelser. Några av basregistren har avvikande regler för rättelse av fel, men för att möjliggöra personuppgiftslagens tillämpning på basregistren, borde basregistrens mekanismer för rättelse av fel endast innehålla avvikande regler då det är meningen att personuppgiftslagen inte ska tillämpas på rättelse av fel i registren.
Det visar sig att det kan vara svårt att bedöma om personuppgiftslagen eller basregistrens egen lagstiftning ska tillämpas. Om man anser att personuppgiftslagen ska kunna tillämpas på rättelse av personuppgifter i registren, blir rättelsemekanismerna olika mellan registeranteckningar som är personuppgifter och sådana som inte är det.
Ett annat genomgående tema i avhandlingen är den registrerades rättssäkerhet. Rätten att besvära sig över ett beslut med anledning av ett rättelseyrkande kan variera mellan de olika basregistren och också mellan olika anteckningar i basregistren. Det skulle vara skäl att granska lagstiftningen på området så att den registrerades rättssäkerhet inte äventyras. I synnerhet handelsregistret, stiftelseregistret och föreningsregistret innehåller bristfälliga bestämmelser då det kommer till rättelse av fel. Det går sällan att tillämpa förvaltningslagen eller förvaltningsprocesslagen på rättelse av registeranteckningar, eftersom registeranteckningar inte är alltid överklagbara förvaltningsbeslut.
Basregistren består till största delen av personuppgifter. Därför behandlas personuppgiftslagens mekanismer för rättelse av fel. Personuppgiftslagen är ändå en allmän lag, och den bör ge vika om basregistrens lagstiftning innehåller avvikande bestämmelser. Några av basregistren har avvikande regler för rättelse av fel, men för att möjliggöra personuppgiftslagens tillämpning på basregistren, borde basregistrens mekanismer för rättelse av fel endast innehålla avvikande regler då det är meningen att personuppgiftslagen inte ska tillämpas på rättelse av fel i registren.
Det visar sig att det kan vara svårt att bedöma om personuppgiftslagen eller basregistrens egen lagstiftning ska tillämpas. Om man anser att personuppgiftslagen ska kunna tillämpas på rättelse av personuppgifter i registren, blir rättelsemekanismerna olika mellan registeranteckningar som är personuppgifter och sådana som inte är det.
Ett annat genomgående tema i avhandlingen är den registrerades rättssäkerhet. Rätten att besvära sig över ett beslut med anledning av ett rättelseyrkande kan variera mellan de olika basregistren och också mellan olika anteckningar i basregistren. Det skulle vara skäl att granska lagstiftningen på området så att den registrerades rättssäkerhet inte äventyras. I synnerhet handelsregistret, stiftelseregistret och föreningsregistret innehåller bristfälliga bestämmelser då det kommer till rättelse av fel. Det går sällan att tillämpa förvaltningslagen eller förvaltningsprocesslagen på rättelse av registeranteckningar, eftersom registeranteckningar inte är alltid överklagbara förvaltningsbeslut.