Användning av elektroniska ViLLE-uppgifter i verbinlärning på universitetsnivå
Kivi, Teemu (2017-01-02)
Användning av elektroniska ViLLE-uppgifter i verbinlärning på universitetsnivå
Kivi, Teemu
(02.01.2017)
Tätä artikkelia/julkaisua ei ole tallennettu UTUPubiin. Julkaisun tiedoissa voi kuitenkin olla linkki toisaalle tallennettuun artikkeliin / julkaisuun.
Kuvaus
Siirretty Doriasta
Tiivistelmä
Syftet med denna avhandling är att studera hur uppgifter på den elektroniska ViLLE-omgivningen förbättrar behärskandet av fjärde konjugationens verb och verbparadigmen hos finska studerande i nordiska språk på universitetsnivå. I avhandlingen redogörs för om ViLLE-uppgifterna hjälper informanterna att behärska fjärde konjugationens verb, hurdana fel de gör före övandet på ViLLE och därefter, samt hur informanterna ställde sig till ViLLEs enstaka uppgifter och inlärningsomgivningen som helhet. Både kvalitativa och kvantitativa metoder används i avhandlingen.
Avhandlingens material består av ett färdighetstest som informanterna gjorde två gånger och som testar användning av fjärde konjugationens verb. Det fanns tre veckor mellan testtillfällena och under den här tiden övade informanterna i ViLLE-omgivningen. Testet bestod av tre uppgifter som testade kunskaper i böjningsparadigmen, enstaka böjningsformer och användningen av fjärde konjugationens verb i informanternas egna meningar. Uppgifterna på ViLLE kan anses ha en effekt på både aktiva och passiva kunskaper, men i färdighetstestet testades det bara aktiva kunskaper. Därtill användes som stöd i analysen informanternas svar på ett frågeformulär som de fyllde i efter övandet och den information som ViLLE samlar in om informanternas beteende på omgivningen. Frågeformuläret innehåller frågor om informanternas tidigare svenskstudier och eventuella tvåspråkighet, medan ViLLE samlar in information om tid som används på ViLLE och poängantalet som informanterna får på uppgifter. Informanternas förbättrade kunskaper på fjärde konjugationen presenteras både som helhet (det vill säga att informanterna beaktas som grupp) och på individnivå.
Analysen visar att ViLLE-uppgifter förbättrar kunskaperna, men ökning i antalet rätta svar varierar informanterna emellan. Tid som används i ViLLE korrelerar inte med förbättrade kunskaper, vilket kan bero på den så kallade takeffekten och informanternas olika kunskapsnivåer i början av studien. Dock förekommer det mer ökning i antalet rätta svar på testen hos de informanter som använde ViLLE flera timmar och fick ett stort antal poäng i omgivningen.
Hurdana fel som finns i informanternas färdighetstestsvar är individuellt. Informanterna ställde sig positiv till omgivningens nyttighet, medan ViLLE inte ansågs vara särskilt motiverande. ViLLE-omgivningen väckte inte motstånd hos informanterna, och de flesta ansåg ViLLE vara användbar också i sina framtida studier.
Avhandlingens material består av ett färdighetstest som informanterna gjorde två gånger och som testar användning av fjärde konjugationens verb. Det fanns tre veckor mellan testtillfällena och under den här tiden övade informanterna i ViLLE-omgivningen. Testet bestod av tre uppgifter som testade kunskaper i böjningsparadigmen, enstaka böjningsformer och användningen av fjärde konjugationens verb i informanternas egna meningar. Uppgifterna på ViLLE kan anses ha en effekt på både aktiva och passiva kunskaper, men i färdighetstestet testades det bara aktiva kunskaper. Därtill användes som stöd i analysen informanternas svar på ett frågeformulär som de fyllde i efter övandet och den information som ViLLE samlar in om informanternas beteende på omgivningen. Frågeformuläret innehåller frågor om informanternas tidigare svenskstudier och eventuella tvåspråkighet, medan ViLLE samlar in information om tid som används på ViLLE och poängantalet som informanterna får på uppgifter. Informanternas förbättrade kunskaper på fjärde konjugationen presenteras både som helhet (det vill säga att informanterna beaktas som grupp) och på individnivå.
Analysen visar att ViLLE-uppgifter förbättrar kunskaperna, men ökning i antalet rätta svar varierar informanterna emellan. Tid som används i ViLLE korrelerar inte med förbättrade kunskaper, vilket kan bero på den så kallade takeffekten och informanternas olika kunskapsnivåer i början av studien. Dock förekommer det mer ökning i antalet rätta svar på testen hos de informanter som använde ViLLE flera timmar och fick ett stort antal poäng i omgivningen.
Hurdana fel som finns i informanternas färdighetstestsvar är individuellt. Informanterna ställde sig positiv till omgivningens nyttighet, medan ViLLE inte ansågs vara särskilt motiverande. ViLLE-omgivningen väckte inte motstånd hos informanterna, och de flesta ansåg ViLLE vara användbar också i sina framtida studier.