Europeiska unionens dataskyddsreform ur ett arbetsrättsligt perspektiv – särskilda kategorier av personuppgifter enligt den allmänna dataskyddsförordningen i förhållande till nationella särregler i lagen om integritetsskydd i arbetslivet.
Nordström, Kim (2017-05-22)
Europeiska unionens dataskyddsreform ur ett arbetsrättsligt perspektiv – särskilda kategorier av personuppgifter enligt den allmänna dataskyddsförordningen i förhållande till nationella särregler i lagen om integritetsskydd i arbetslivet.
Nordström, Kim
(22.05.2017)
Tätä artikkelia/julkaisua ei ole tallennettu UTUPubiin. Julkaisun tiedoissa voi kuitenkin olla linkki toisaalle tallennettuun artikkeliin / julkaisuun.
Turun yliopisto
Kuvaus
Siirretty Doriasta
Tiivistelmä
Skydd av personuppgifter är en grundläggande rättighet inom EU. Den allmänna dataskyddsförordningen börjar tillämpas i maj 2018. Samtidigt ersätter förordningen dataskyddsdirektivet från år 1995. Ändringen från ett direktiv till en förordning är i sig revolutionerande, då en förordning är direkt tilläplig som sådan i varje medlemsstat.
Avhandlingen behandlar den allmänna dataskyddsförordningen och dess rättsverkningar för känsliga personuppgifter i arbetslivet. Vidare reflekterar avhandlingen över den allmänna dataskyddsförordningens förhållande till den nationella lagen om integritetsskydd i arbetslivet. I fokus står behandling av biometriska- och genetiska personuppgifter samt alkohol- och drogtest i arbetslivet. I avhandlingen analyseras den mest centrala lagstiftningen som gäller integritetsskydd i arbetslivet ur ett EU rättsligt perspektiv. Vissa jämförelser görs mellan de nationella och europeiska rättskällorna för känsliga personuppgifter i arbetslivet.
Den allmänna dataskyddsförordningen betraktas ur ett arbetsrättsligt perspektiv i ljuset av arbetssökarens och arbetstagarens rätt till ett förstärkt skydd av sina känsliga personuppgifter i arbetslivet. Samtidigt analyseras det handlingsutrymme i bestämmelserna av den allmänna dataskyddsförordningen som möjliggör nationell lagstiftning för känsliga personuppgifter.
En behandling av personuppgifter inom arbetslivet är enligt den allmänna dataskyddsförordning endast lagenlig på grundval av arbetstagarens eller den arbetssökandes samtycke eller på någon annan legitim grund som fastställts i lag. Bland de mest centrala förnyelser som den allmänna dataskyddsförordningen medför är en noggrannare definition av samtycke till behandling av känsliga personuppgifter. Efter att den allmänna dataskyddsförordningen börjar tillämpas är bevisbördan, för att ett samtycke för behandling av känsliga personuppgifter i arbetslivet föreligger, hos arbetsgivaren.
Avhandlingen behandlar den allmänna dataskyddsförordningen och dess rättsverkningar för känsliga personuppgifter i arbetslivet. Vidare reflekterar avhandlingen över den allmänna dataskyddsförordningens förhållande till den nationella lagen om integritetsskydd i arbetslivet. I fokus står behandling av biometriska- och genetiska personuppgifter samt alkohol- och drogtest i arbetslivet. I avhandlingen analyseras den mest centrala lagstiftningen som gäller integritetsskydd i arbetslivet ur ett EU rättsligt perspektiv. Vissa jämförelser görs mellan de nationella och europeiska rättskällorna för känsliga personuppgifter i arbetslivet.
Den allmänna dataskyddsförordningen betraktas ur ett arbetsrättsligt perspektiv i ljuset av arbetssökarens och arbetstagarens rätt till ett förstärkt skydd av sina känsliga personuppgifter i arbetslivet. Samtidigt analyseras det handlingsutrymme i bestämmelserna av den allmänna dataskyddsförordningen som möjliggör nationell lagstiftning för känsliga personuppgifter.
En behandling av personuppgifter inom arbetslivet är enligt den allmänna dataskyddsförordning endast lagenlig på grundval av arbetstagarens eller den arbetssökandes samtycke eller på någon annan legitim grund som fastställts i lag. Bland de mest centrala förnyelser som den allmänna dataskyddsförordningen medför är en noggrannare definition av samtycke till behandling av känsliga personuppgifter. Efter att den allmänna dataskyddsförordningen börjar tillämpas är bevisbördan, för att ett samtycke för behandling av känsliga personuppgifter i arbetslivet föreligger, hos arbetsgivaren.