Vem ansvarar för miljöskadelagsenlig miljöskada? : I situationer med flera inblandade
Backman, Fredrik (2018-08-27)
Vem ansvarar för miljöskadelagsenlig miljöskada? : I situationer med flera inblandade
Backman, Fredrik
(27.08.2018)
Tätä artikkelia/julkaisua ei ole tallennettu UTUPubiin. Julkaisun tiedoissa voi kuitenkin olla linkki toisaalle tallennettuun artikkeliin / julkaisuun.
Turun yliopisto
Tiivistelmä
Temat för avhandlingen är ansvar för miljöskadelagsenliga miljöskador. Den huvudsakliga frågeställningen är vem som är ersättningsskyldig i situationer där fler än en part är inblandad i den skadeorsakande verksamheten. Det handlar i praktiken främst om situationer där en beställare låter en entreprenör utföra ett arbete. I centrum för avhandlingen finns, det för frågeställningen och för hela miljöskadelagen centrala begreppet verksamhetsutövare.
Avhandlingen fokuserar alltså på ansvarsriktning för miljöskador. Ur olika synvinklar granskas vad som skulle kunna påverka ansvarsriktningen. I avhandlingen letas det efter och granskas olika potentiella bedömningsgrunder för ansvarsriktningen. Främst görs det genom analys av rättspraxis. Avhandlingen behandlar även bl.a. miljöskyddslagens verksamhetsutövarbegrepp, miljöskadeförsäkringssystemet samt de svenska rättsnormerna för ansvarsriktning gällande miljöskador.
Forskningsmetoden är rättsdogmatisk. Dessutom innehåller avhandlingen element av rättsjämförelse, närmare bestämt med Sverige. De huvudsakliga källorna som används är lagstiftning, lagförarbeten, rättspraxis samt rättsdoktrin.
En aspekt som har betydelse för ansvarsriktningsbedömningen är graden av självständighet mellan parterna. Till bedömningen av självständighet hör bestämmanderätt samt annan, t.ex. teknisk eller produktionsmässig, koppling. En annan sak av betydelse är hur lik entreprenörens verksamhet är beställarens verksamhet. Hur riskfylld verksamheten som överlåtits åt någon annan att utföras, är också av betydelse.
Avhandlingen fokuserar alltså på ansvarsriktning för miljöskador. Ur olika synvinklar granskas vad som skulle kunna påverka ansvarsriktningen. I avhandlingen letas det efter och granskas olika potentiella bedömningsgrunder för ansvarsriktningen. Främst görs det genom analys av rättspraxis. Avhandlingen behandlar även bl.a. miljöskyddslagens verksamhetsutövarbegrepp, miljöskadeförsäkringssystemet samt de svenska rättsnormerna för ansvarsriktning gällande miljöskador.
Forskningsmetoden är rättsdogmatisk. Dessutom innehåller avhandlingen element av rättsjämförelse, närmare bestämt med Sverige. De huvudsakliga källorna som används är lagstiftning, lagförarbeten, rättspraxis samt rättsdoktrin.
En aspekt som har betydelse för ansvarsriktningsbedömningen är graden av självständighet mellan parterna. Till bedömningen av självständighet hör bestämmanderätt samt annan, t.ex. teknisk eller produktionsmässig, koppling. En annan sak av betydelse är hur lik entreprenörens verksamhet är beställarens verksamhet. Hur riskfylld verksamheten som överlåtits åt någon annan att utföras, är också av betydelse.