Bokföringsbyråers straffrättsliga ansvar
Lindberg, Oskar (2019-03-27)
Bokföringsbyråers straffrättsliga ansvar
(27.03.2019)
Julkaisu on tekijänoikeussäännösten alainen. Teosta voi lukea ja tulostaa henkilökohtaista käyttöä varten. Käyttö kaupallisiin tarkoituksiin on kielletty.
avoin
Julkaisun pysyvä osoite on:
https://urn.fi/URN:NBN:fi-fe2019040411120
https://urn.fi/URN:NBN:fi-fe2019040411120
Tiivistelmä
Avhandlingens ämne är bokföringsbyråers straffrättsliga ansvar. I avhandlingen utreds primärt det straffrättsliga ansvar som gäller bokföringsbyråers representanter. Sekundärt undersöks bokföringsbyråers straffrättsliga ansvar för grova bokföringsbrott som juridiska personer. Syftet med avhandlingen är att belysa de rättsvetenskapliga faktorer som definierar den enskilda bokförarens samt bokföringsbyråernas straffrättsliga ansvar. I avhandlingen belyses således både teoretiska och konkreta omständigheter som kan ha till följd att bokförarnas och bokföringsbyråernas straffrättsliga ansvar konkretiseras i form av en straffrättslig dom.
I avhandlingen används rättsdogmatisk forskningsmetod. Källmaterialet som avhandlingen bygger på består i huvudsak av finsk rättsvetenskaplig litteratur. De viktigaste källorna utgörs av Koponens och Sahavirtas text Kirjanpitorikokset i samlingsverket Talousrikokset (2007), Tapanis text Kirjanpitorikokset i verket Keskeiset rikokset (2018), Korsells Bokföringsbrott – en studie i selektion (2003) samt åtta facklitterära artiklar från tidskriften Tilisanomat (2005-2018). Dessutom används flera regeringspropositioner, betänkanden av lagutskottet och utlåtanden av bokföringsnämnden som källmaterial. Argumentationen konkretiseras med hjälp av finska och svenska rättsfall. En intervju med statsåklagare Sahavirta belyser åklagarväsendets samtida perspektiv på avhandlingens frågeställningar.
Forskningsresultatet i avhandlingen påvisar bland annat att det har en förhållandevis liten betydelse, med tanke på bokförarens straffrättsliga ansvar, om bokföraren är intern eller t.ex. representerar en bokföringsbyrå. Desto större betydelse på bedömningen av ansvar har däremot den form av tjänster som bokföraren erbjuder den bokföringsskyldige. Ju självständigare en bokförare fungerar för den bokföringsskyldiges räkning, desto större ansvar bär bokföraren för att bokföringen och bokslutet är korrekta.
Bokföringsbyråers straffrättsliga ansvar för grovt bokföringsbrott som juridiska personer är tillämpligt närmast teoretiskt. Det aktuella lagrummets syfte är inte att förskjuta den bokföringsskyldiges ansvar på bokföringsbyrån. Den teoretiska möjligheten för det kvarstår likväl. Ifrågavarande lagrum trädde i kraft år 2017 och saknar alltjämt rättspraxis.
I avhandlingen används rättsdogmatisk forskningsmetod. Källmaterialet som avhandlingen bygger på består i huvudsak av finsk rättsvetenskaplig litteratur. De viktigaste källorna utgörs av Koponens och Sahavirtas text Kirjanpitorikokset i samlingsverket Talousrikokset (2007), Tapanis text Kirjanpitorikokset i verket Keskeiset rikokset (2018), Korsells Bokföringsbrott – en studie i selektion (2003) samt åtta facklitterära artiklar från tidskriften Tilisanomat (2005-2018). Dessutom används flera regeringspropositioner, betänkanden av lagutskottet och utlåtanden av bokföringsnämnden som källmaterial. Argumentationen konkretiseras med hjälp av finska och svenska rättsfall. En intervju med statsåklagare Sahavirta belyser åklagarväsendets samtida perspektiv på avhandlingens frågeställningar.
Forskningsresultatet i avhandlingen påvisar bland annat att det har en förhållandevis liten betydelse, med tanke på bokförarens straffrättsliga ansvar, om bokföraren är intern eller t.ex. representerar en bokföringsbyrå. Desto större betydelse på bedömningen av ansvar har däremot den form av tjänster som bokföraren erbjuder den bokföringsskyldige. Ju självständigare en bokförare fungerar för den bokföringsskyldiges räkning, desto större ansvar bär bokföraren för att bokföringen och bokslutet är korrekta.
Bokföringsbyråers straffrättsliga ansvar för grovt bokföringsbrott som juridiska personer är tillämpligt närmast teoretiskt. Det aktuella lagrummets syfte är inte att förskjuta den bokföringsskyldiges ansvar på bokföringsbyrån. Den teoretiska möjligheten för det kvarstår likväl. Ifrågavarande lagrum trädde i kraft år 2017 och saknar alltjämt rättspraxis.