Ordföljd i finska universitetsstuderandes uppsatser i svenska
Soisalo, Johanna (2019-04-17)
Ordföljd i finska universitetsstuderandes uppsatser i svenska
Soisalo, Johanna
(17.04.2019)
Julkaisu on tekijänoikeussäännösten alainen. Teosta voi lukea ja tulostaa henkilökohtaista käyttöä varten. Käyttö kaupallisiin tarkoituksiin on kielletty.
avoin
Julkaisun pysyvä osoite on:
https://urn.fi/URN:NBN:fi-fe2019052016228
https://urn.fi/URN:NBN:fi-fe2019052016228
Tiivistelmä
Syftet med denna studie är att utreda i hur hög grad universitetsstuderande behärskar ordföljden i bisatser och i icke-subjektinledda huvudsatser. Jag undersöker också vilka satsadverbial informanterna använder i bisatser och hur valet påverkar ordföljden. Vidare syftar jag till att ta reda på vad informanterna har använt som fundament i icke-subjektinledda huvudsatser och huruvida inversion förverkligas i dessa satser.
Materialet av min studie består av 16 texter skrivna av sex biämnestuderande i svenska vid ett finskt universitet. Förutom två studerande har alla skrivit tre texter som är en argumenterande text, ett referat och ett tentamensvar. Längden av texterna varierar mellan 1–3 sidor.
Resultaten visar att informanterna använder mycket och mångsidigt olika bisatser i sina texter. I hög grad (90 %) är ordföljden i bisatserna målspråksenlig. Målspråksavvikande ordföljd i bisatserna har mestadels förorsakats av felaktig placering av satsadverbial. Det allmännaste satsadverbialet är inte, som också har felplacerats mest. Det verkar som om bisatsordföljden inte har blivit helt automatiserad hos mina informanter eftersom varje informant har bisatser med icke-målspråksenlig ordföljd.
Cirka en tredjedel av mina informanters huvudsatser inleds med något annat satsled än subjekt varav adverbial är det allmännaste med 83 %. Inversion används till största delen i icke-subjektinledda huvudsatser, d.v.s. bara 11 % uppvisar inte målspråksenlig ordföljd. Typen av fundament påverkar inte ordföljdens korrekthet i mitt material. I icke-målspråksenliga satser är ordföljden rak vilket sannolikt beror på inverkan av modersmålet eller något annat språk. Slarvfel är också en möjlig förklaring till felen.
Materialet av min studie består av 16 texter skrivna av sex biämnestuderande i svenska vid ett finskt universitet. Förutom två studerande har alla skrivit tre texter som är en argumenterande text, ett referat och ett tentamensvar. Längden av texterna varierar mellan 1–3 sidor.
Resultaten visar att informanterna använder mycket och mångsidigt olika bisatser i sina texter. I hög grad (90 %) är ordföljden i bisatserna målspråksenlig. Målspråksavvikande ordföljd i bisatserna har mestadels förorsakats av felaktig placering av satsadverbial. Det allmännaste satsadverbialet är inte, som också har felplacerats mest. Det verkar som om bisatsordföljden inte har blivit helt automatiserad hos mina informanter eftersom varje informant har bisatser med icke-målspråksenlig ordföljd.
Cirka en tredjedel av mina informanters huvudsatser inleds med något annat satsled än subjekt varav adverbial är det allmännaste med 83 %. Inversion används till största delen i icke-subjektinledda huvudsatser, d.v.s. bara 11 % uppvisar inte målspråksenlig ordföljd. Typen av fundament påverkar inte ordföljdens korrekthet i mitt material. I icke-målspråksenliga satser är ordföljden rak vilket sannolikt beror på inverkan av modersmålet eller något annat språk. Slarvfel är också en möjlig förklaring till felen.