Hyppää sisältöön
    • Suomeksi
    • In English
  • Suomeksi
  • In English
  • Kirjaudu
Näytä aineisto 
  •   Etusivu
  • 1. Kirjat ja opinnäytteet
  • Pro gradu -tutkielmat ja diplomityöt sekä syventävien opintojen opinnäytetyöt (kokotekstit)
  • Näytä aineisto
  •   Etusivu
  • 1. Kirjat ja opinnäytteet
  • Pro gradu -tutkielmat ja diplomityöt sekä syventävien opintojen opinnäytetyöt (kokotekstit)
  • Näytä aineisto
JavaScript is disabled for your browser. Some features of this site may not work without it.

Vad står i fundament? : Omvänd ordföljd i inlärarsvenska

Mäenpää, Johanna (2019-05-24)

Vad står i fundament? : Omvänd ordföljd i inlärarsvenska

Mäenpää, Johanna
(24.05.2019)
Katso/Avaa
Maenpaa_Johanna_opinnayte.pdf (1.067Mb)
Lataukset: 

Julkaisu on tekijänoikeussäännösten alainen. Teosta voi lukea ja tulostaa henkilökohtaista käyttöä varten. Käyttö kaupallisiin tarkoituksiin on kielletty.
avoin
Näytä kaikki kuvailutiedot
Julkaisun pysyvä osoite on:
https://urn.fi/URN:NBN:fi-fe2019061120056
Tiivistelmä
Syftet med denna avhandling är att undersöka vilka satsled som står i fundamentet, dvs. före predikatet i påståendeformade huvudsatser och om färdighetsnivån (CEFR) påverkar detta. Vidare studerar jag på vilka färdighetsnivåer inversion (dvs. omvänd ordföljd) börjar förekomma och behärskas. Jag utreder ytterligare hur olika fundamenttyper påverkar korrektheten av inversion på de olika färdighetsnivåerna.

Som material använder jag uppsatser skrivna av finska gymnasister och universitetsstuderande med svenska som huvudämne. Materialet ingår i projektet Topling – Inlärningsgångar i andraspråket vid Jyväskylä universitet. Materialet har nivåbedömts inom projektet. I analysen använder jag kvantitativa metoder med kvalitativa inslag.

Resultaten visar att sex olika fundamenttyper förekommer i materialet. Fyra av dem återfinns på alla nivåer som förväntat. De är i storleksordning enligt andelen subjekt, adverbial, bisatser och objekt. Det förekommer också några predikativfundament och ett indirekt objekt. Inlärare på den lägsta färdighetsnivån i materialet, A2, använder mer sällan icke-subjekt i fundament. I samband med objekts- och predikativfundament är andelarna likartade med de högre nivåerna. Inlärare på nivå A2 i materialet är gymnasister som är yngre medan inlärarna på de högre nivåerna är universitetsstudenter med svenska som huvudämne.

Vidare visar analysen att inversion förekommer på alla nivåer, men den procentuella andelen målspråksenliga inversioner varierar betydligt från A2 (ca 36 %) till B1 (ca 82 %). På de högsta nivåerna behärskas inversion (98 % av fallen på B2 och i 100 % på C1). Behärskning av inversionen ökar när färdighetsnivån stiger.

Enligt tidigare forskning är det adverbial- och bisatsfundament som oftast förorsakar målspråksavvikande ordföljd. På A2 nivå uteblev inversion efter båda dessa fundamenttyper, på B1 efter adverbialfundament. Överraskande är att alla bisatsfundament på B1 nivå efterföljdes av inversion. Enligt tidigare undersökningar förekommer inversion efter objekts- och predikativfundament vilket stämde även i mitt material. I vidare undersökning vore det intressant att utreda texttypens inverkan på typen av fundament och bruket av inversion.
Kokoelmat
  • Pro gradu -tutkielmat ja diplomityöt sekä syventävien opintojen opinnäytetyöt (kokotekstit) [9208]

Turun yliopiston kirjasto | Turun yliopisto
julkaisut@utu.fi | Tietosuoja | Saavutettavuusseloste
 

 

Tämä kokoelma

JulkaisuajatTekijätNimekkeetAsiasanatTiedekuntaLaitosOppiaineYhteisöt ja kokoelmat

Omat tiedot

Kirjaudu sisäänRekisteröidy

Turun yliopiston kirjasto | Turun yliopisto
julkaisut@utu.fi | Tietosuoja | Saavutettavuusseloste