Bruket av bisatser i finska abiturienters uppsatser i svenska
Varkki, Niina (2019-08-21)
Bruket av bisatser i finska abiturienters uppsatser i svenska
(21.08.2019)
Julkaisu on tekijänoikeussäännösten alainen. Teosta voi lukea ja tulostaa henkilökohtaista käyttöä varten. Käyttö kaupallisiin tarkoituksiin on kielletty.
avoin
Julkaisun pysyvä osoite on:
https://urn.fi/URN:NBN:fi-fe2019090627088
https://urn.fi/URN:NBN:fi-fe2019090627088
Tiivistelmä
Syftet med denna avhandling är att undersöka bruket av bisatser i finska abiturienters studentuppsatser i B-svenska. Studien fokuserar på förekomsten av bisatser och olika bisatstyper samt behärskning av ordföljden i bisatser. Vad gäller ordföljden i bisatser studerar jag i vilken mån informanterna kan placera subjekt, satsadverbial och finit verb målspråksenligt. En central aspekt i denna studie är att redogöra för skillnader i bruket av bisatser mellan olika färdighetsnivåer.
Materialet för undersökningen utgörs av 50 studentuppsatser skrivna av finska abiturienter våren 2011. I analysen används både kvantitativa och kvalitativa metoder. Utöver att förekomsten av bisatser och olika bisatstyper i materialet redogörs för, analyseras behärskning av ordföljden i bisatser med hjälp av en felanalys. För att kunna jämföra resultaten mellan olika färdighetsnivåer, indelas informanterna i tre grupper enligt uppsatsens poängantal. Resultaten behandlas på gruppnivå.
Av analysen framgår att bisatser utgör 41,4 % av alla satser i materialet. Den vanligaste bisatstypen är nominala bisatser som utgör nästan hälften av alla bisatser. Den näst frekventaste bisatstypen är adverbiella bisatser. Andelen attributiva bisatser är allra lägst. Det förekommer inga större skillnader i bruket av bisatser mellan de tre färdighetsnivåerna.
Vad gäller ordföljden i bisatser behärskas den raka ordföljden, dvs. placering av subjekt och finit verb, mycket bra på alla färdighetsnivåer. Däremot framgår det att placering av satsadverbial vållar problem för informanterna. Skillnaderna mellan de olika färdighetsnivåerna är stora: korrekthetsprocenten på den lägsta nivån är 15,8 %, på den mellersta nivån 48,3 % och på den högsta nivån 71,4 %. På grund av att det förekommer målspråksavvikande bisatser på alla tre färdighetsnivåer, kan det konstateras att informanterna inte har tillägnat sig ordföljden i bisatser fullständigt. I fortsatta studier vore det intressant att undersöka mera djupgående vad felen i bisatsordföljd beror på.
Materialet för undersökningen utgörs av 50 studentuppsatser skrivna av finska abiturienter våren 2011. I analysen används både kvantitativa och kvalitativa metoder. Utöver att förekomsten av bisatser och olika bisatstyper i materialet redogörs för, analyseras behärskning av ordföljden i bisatser med hjälp av en felanalys. För att kunna jämföra resultaten mellan olika färdighetsnivåer, indelas informanterna i tre grupper enligt uppsatsens poängantal. Resultaten behandlas på gruppnivå.
Av analysen framgår att bisatser utgör 41,4 % av alla satser i materialet. Den vanligaste bisatstypen är nominala bisatser som utgör nästan hälften av alla bisatser. Den näst frekventaste bisatstypen är adverbiella bisatser. Andelen attributiva bisatser är allra lägst. Det förekommer inga större skillnader i bruket av bisatser mellan de tre färdighetsnivåerna.
Vad gäller ordföljden i bisatser behärskas den raka ordföljden, dvs. placering av subjekt och finit verb, mycket bra på alla färdighetsnivåer. Däremot framgår det att placering av satsadverbial vållar problem för informanterna. Skillnaderna mellan de olika färdighetsnivåerna är stora: korrekthetsprocenten på den lägsta nivån är 15,8 %, på den mellersta nivån 48,3 % och på den högsta nivån 71,4 %. På grund av att det förekommer målspråksavvikande bisatser på alla tre färdighetsnivåer, kan det konstateras att informanterna inte har tillägnat sig ordföljden i bisatser fullständigt. I fortsatta studier vore det intressant att undersöka mera djupgående vad felen i bisatsordföljd beror på.