"Jag har katten, Mirri. idag Mirri jump kukkaruukkuun." En studie av texter som inte uppnår nivå A1 på CEFR-skalan.
Aho, Sofia (2020-04-02)
"Jag har katten, Mirri. idag Mirri jump kukkaruukkuun." En studie av texter som inte uppnår nivå A1 på CEFR-skalan.
Aho, Sofia
(02.04.2020)
Julkaisu on tekijänoikeussäännösten alainen. Teosta voi lukea ja tulostaa henkilökohtaista käyttöä varten. Käyttö kaupallisiin tarkoituksiin on kielletty.
suljettu
Julkaisun pysyvä osoite on:
https://urn.fi/URN:NBN:fi-fe2020041516635
https://urn.fi/URN:NBN:fi-fe2020041516635
Tiivistelmä
Syftet med denna avhandling har varit att ta reda på hur texter som bedömts ligga under nivå A1 på CEFR-skalan i allmänhet ser ut. Jag har kartlagt vilka gemensamma drag det finns i sådana texter och granskat hur dessa drag förhåller sig till kriterier för nivå A1 på CEFR-skalan. Vidare har jag också studerat varför texterna i denna avhandling inte uppnår nivå A1 på CEFR-skalan.
Som material har jag använt 95 texter skrivna på L2-svenska av finska högstadieelever. Alla texter i min studie har bedömts ligga under nivå A1 på CEFR-skalan. Texterna som har studerats utgörs av 60 insändare och 35 berättelser. Materialet är en del av ett större material som har insamlats inom projektet Topling – Inlärningsgångar i andraspråket vid Jyväskylä universitet. Som metod har jag använt materialinriktad innehållsanalys vilket betyder att materialet till största delen har analyserats kvalitativt, men det finns också kvantitativa drag i undersökningen.
Resultaten i studien visar att det finns vissa gemensamma drag i informanternas texter. Texterna är korta och obegripliga och skribenterna har misslyckats att följa instruktionerna för skrivuppgifterna. I texterna förekommer också ord på andra språk än endast svenska. Vidare har många informanter utnyttjat den givna rubriken i sin text. Vissa texter har även en negativ klang. Det framgår också att största delen av texterna inte uppnår nivå A1 på CEFR-skalan eftersom informanterna inte har kunnat skriva enkla satser och uttrycka vardagliga händelser på svenska. Texterna uppfyller således inte kriterierna för nivå A1 på CEFR-skalan. I vissa fall har informanterna dock kunnat skriva enkla satser på svenska, men texterna har trots det bedömts ligga under nivå A1. Bedömare har sålunda även använt kriterier utanför CEFR-skalan i bedömningen och tagit hänsyn exempelvis till hur bra texten motsvarar uppgiften, det vill säga till hur bra skribenten har lyckats följa instruktionerna för skrivuppgiften.
I fortsättningen vore det intressant att kartlägga om skrivuppgiftens svårighetsgrad är av betydelse för textens slutliga färdighetsnivå. Det borde också undersökas om inlärare vars skriftliga språkfärdighet ligger under nivå A1 även ligger under denna nivå i fråga om andra språkliga delkunskaper. Vidare vore det viktigt att studera orsaker som påverkar inlärares låga färdighetsnivå i en situation då hen redan borde behärska målspråket bättre. Det kan också diskuteras om det är motiverat att använda CEFR-skalan i bedömningen av texter skrivna på skribentens andraspråk, eller om det vore viktigt att komplettera CEFR-skalan, eftersom bedömare verkar behöva också kriterier utanför CEFR-skalan i sin bedömningsprocess.
Som material har jag använt 95 texter skrivna på L2-svenska av finska högstadieelever. Alla texter i min studie har bedömts ligga under nivå A1 på CEFR-skalan. Texterna som har studerats utgörs av 60 insändare och 35 berättelser. Materialet är en del av ett större material som har insamlats inom projektet Topling – Inlärningsgångar i andraspråket vid Jyväskylä universitet. Som metod har jag använt materialinriktad innehållsanalys vilket betyder att materialet till största delen har analyserats kvalitativt, men det finns också kvantitativa drag i undersökningen.
Resultaten i studien visar att det finns vissa gemensamma drag i informanternas texter. Texterna är korta och obegripliga och skribenterna har misslyckats att följa instruktionerna för skrivuppgifterna. I texterna förekommer också ord på andra språk än endast svenska. Vidare har många informanter utnyttjat den givna rubriken i sin text. Vissa texter har även en negativ klang. Det framgår också att största delen av texterna inte uppnår nivå A1 på CEFR-skalan eftersom informanterna inte har kunnat skriva enkla satser och uttrycka vardagliga händelser på svenska. Texterna uppfyller således inte kriterierna för nivå A1 på CEFR-skalan. I vissa fall har informanterna dock kunnat skriva enkla satser på svenska, men texterna har trots det bedömts ligga under nivå A1. Bedömare har sålunda även använt kriterier utanför CEFR-skalan i bedömningen och tagit hänsyn exempelvis till hur bra texten motsvarar uppgiften, det vill säga till hur bra skribenten har lyckats följa instruktionerna för skrivuppgiften.
I fortsättningen vore det intressant att kartlägga om skrivuppgiftens svårighetsgrad är av betydelse för textens slutliga färdighetsnivå. Det borde också undersökas om inlärare vars skriftliga språkfärdighet ligger under nivå A1 även ligger under denna nivå i fråga om andra språkliga delkunskaper. Vidare vore det viktigt att studera orsaker som påverkar inlärares låga färdighetsnivå i en situation då hen redan borde behärska målspråket bättre. Det kan också diskuteras om det är motiverat att använda CEFR-skalan i bedömningen av texter skrivna på skribentens andraspråk, eller om det vore viktigt att komplettera CEFR-skalan, eftersom bedömare verkar behöva också kriterier utanför CEFR-skalan i sin bedömningsprocess.