Dialektala drag hos fyra generationer - En studie av Ekenässpråkets utveckling

Abstract

Ekenäs är en ort i västra Nyland med ca 11 000 invånare. Ungefär 82,5 % av befolkningen har svenska som modersmål. Enligt tidigare forskning hör Nyland inte till de mest dialekttrogna landskapen. Dialekterna finns kvar men talas inte på samma sätt som förut. Dialektutjämningen som sker beror på att ungdomarna mer och mer går över till standardspråket medan den äldre generationen talar dialekt.

I min pro gradu avhandling undersöker jag hur Ekenässpråket varierar mellan fem informanter från fyra olika generationer samt fördjupar förståelsen om västnyländsk dialekt och dess förändring över generationer. I den kvalitativa fallstudien har jag analyserat dialektsärdrag genom att både skriva ner och spela in tal av fem informanter i vardagliga situationer. Urvalet av informanter bestämdes av deras åldersskillnad och att de var från samma stad. Fallstudien har ett etnografiskt grepp eftersom jag deltog själv i den sociala kontexten som analyserades. Efter analyserna av resultaten intervjuade jag informanterna för att se om mina resultat motsvarar hur de själva uppfattar sitt språkbruk. Vid intervjuerna fick varje informant besvara fyra korta frågor om västnyländska dialektdrag och förhållandet till sin egen dialekt. Dialekten hade en viktig roll för identiteten för en del av informanterna.

Det största stödet för denna fallstudie har varit Ann-Marie Ivars bok Dialekter och småstadsspråk, som var den första publikationen i projektet Svenskan i Finland – I dag och i går, utgiven 2015. Därtill har forskarna Margareta Svahns och Jenny Nilssons bok Dialektutjämning i Västsverige (2014) som handlar om dialektförändring varit till stort hjälp.

Någon stark pågående dialektutjämning i Ekenäs märks inte i materialet, eftersom den yngsta av de vuxna informanterna har den starkaste dialekten. En av de slutsatser man kan dra av analyserna är att de gemensamma och mest centrala särdragen hos alla vuxna informanter i materialet är svansdubblering, kortstavighet, synkopering och apokopering. De här lokala dragen används så pass ofta och är tillräckligt vardagliga för att ge Ekenäsborna en egen språklig identitet. I intervjuerna visade det sig samt att det är möjligt att standardisera sitt språk om man är medveten om sina dialektdrag.

Sammanfattningsvis kan man konstatera att Ekenässpråket varierar mellan generationer men att alla informanter talar västnyländsk dialekt. Sättet att tala beror på språk- och kulturkontakter och att man är medveten om de särdrag som är typiska för ens egen dialekt. Det skulle vara viktigt och intressant att forska vidare i dialektutjämning och -förändring i västnyländskt perspektiv.