Explicit kunskap om svenskans ordföljd hos finska huvud- och biämnesstuderande i svenska
Laaksonen, Ronja (2020-05-08)
Explicit kunskap om svenskans ordföljd hos finska huvud- och biämnesstuderande i svenska
Laaksonen, Ronja
(08.05.2020)
Julkaisu on tekijänoikeussäännösten alainen. Teosta voi lukea ja tulostaa henkilökohtaista käyttöä varten. Käyttö kaupallisiin tarkoituksiin on kielletty.
avoin
Julkaisun pysyvä osoite on:
https://urn.fi/URN:NBN:fi-fe2020052639186
https://urn.fi/URN:NBN:fi-fe2020052639186
Tiivistelmä
Inom andraspråksinlärning gör man en skillnad mellan implicit och explicit kunskap om ett språk. Implicit kunskap syftar på omedveten, intuitiv kunskap som inläraren inte kan ge uttryck för. Explicit kunskap däremot syftar på medveten kunskap om ett språk som kan verbaliseras, t.ex. med grammatiska regler. Syftet med denna avhandling är att undersöka explicit kunskap om svenskans ordföljd hos finska huvud- och biämnesstuderande i svenska. Jag är intresserad av hur de korrigerar ordföljdsfel samt om de kan förklara korrigeringen med grammatiska regler. Jag jämför två olika grupper. Den första gruppen består av studerande som deltar i en obligatorisk kurs i svensk grammatik som hör till grundstudier. Den andra gruppen består av studerande som deltar i en annan obligatorisk kurs i svensk grammatik som hör till ämnesstudier.
Materialet för avhandlingen har samlats in med en skriftlig enkät som består av två delar. Den första delen består av bakgrundsinformation om tidigare studier i svenska. Den andra delen består av ett grammatikalitetsbedömningstest med sju ogrammatiska meningar. Metoden i undersökningen är både kvantitativ och kvalitativ. Resultaten analyseras på gruppnivå och presenteras i form av figurer samt illustreras med exempel ur materialet.
Det framgår av resultaten att testmeningarna med fel som gäller inversion är de lättaste att korrigera och förklara i båda grupperna. Typen av fundament har inte någon betydande inverkan på korrigeringarna eller förklaringarna. Svårast att korrigera och förklara i grupp 1 är testmeningen med ett felplacerat mittfältsadverbial i en indirekt fråga. Svårast att korrigera och förklara i grupp 2 däremot är bruket av som i en indirekt fråga. Resultaten visar vidare att korrigeringarna av ordföljdsfelen är lättare än förklaringarna av korrigeringarna. De testmeningar som är de lättaste att korrigera är även de lättaste att förklara. Båda grupperna klarar sig relativt bra i testet. Det förekommer inte några betydande skillnader mellan grupperna förutom i bruket av som vilket är betydligt svårare för informanter i grupp 2.
Även om fokus i undersökningen är att undersöka universitetsstuderandenas explicita kunskap om ordföljden, är det möjligt att några anlitar sin implicita kunskap i testet. Utgående från den metod som har använts i undersökningen är det inte möjligt att ta ställning till hur informanterna faktiskt behärskar de undersökta strukturerna i kommunikation. I framtiden vore det intressant att undersöka huruvida attityder till svensk grammatik påverkar den explicita kunskapen om samt behärskningen av strukturerna.
Materialet för avhandlingen har samlats in med en skriftlig enkät som består av två delar. Den första delen består av bakgrundsinformation om tidigare studier i svenska. Den andra delen består av ett grammatikalitetsbedömningstest med sju ogrammatiska meningar. Metoden i undersökningen är både kvantitativ och kvalitativ. Resultaten analyseras på gruppnivå och presenteras i form av figurer samt illustreras med exempel ur materialet.
Det framgår av resultaten att testmeningarna med fel som gäller inversion är de lättaste att korrigera och förklara i båda grupperna. Typen av fundament har inte någon betydande inverkan på korrigeringarna eller förklaringarna. Svårast att korrigera och förklara i grupp 1 är testmeningen med ett felplacerat mittfältsadverbial i en indirekt fråga. Svårast att korrigera och förklara i grupp 2 däremot är bruket av som i en indirekt fråga. Resultaten visar vidare att korrigeringarna av ordföljdsfelen är lättare än förklaringarna av korrigeringarna. De testmeningar som är de lättaste att korrigera är även de lättaste att förklara. Båda grupperna klarar sig relativt bra i testet. Det förekommer inte några betydande skillnader mellan grupperna förutom i bruket av som vilket är betydligt svårare för informanter i grupp 2.
Även om fokus i undersökningen är att undersöka universitetsstuderandenas explicita kunskap om ordföljden, är det möjligt att några anlitar sin implicita kunskap i testet. Utgående från den metod som har använts i undersökningen är det inte möjligt att ta ställning till hur informanterna faktiskt behärskar de undersökta strukturerna i kommunikation. I framtiden vore det intressant att undersöka huruvida attityder till svensk grammatik påverkar den explicita kunskapen om samt behärskningen av strukturerna.