Lexikal komplexitet i gymnasisttexter på olika CEFR-nivåer
Haapanen, Maiju (2020-05-12)
Lexikal komplexitet i gymnasisttexter på olika CEFR-nivåer
Haapanen, Maiju
(12.05.2020)
Julkaisu on tekijänoikeussäännösten alainen. Teosta voi lukea ja tulostaa henkilökohtaista käyttöä varten. Käyttö kaupallisiin tarkoituksiin on kielletty.
avoin
Julkaisun pysyvä osoite on:
https://urn.fi/URN:NBN:fi-fe2020062245261
https://urn.fi/URN:NBN:fi-fe2020062245261
Tiivistelmä
Syftet med avhandlingen har varit att undersöka lexikal komplexitet i texter skrivna av finska inlärare av svenska på olika CEFR-nivåer. Den lexikala komplexiteten har studerats med hjälp av lexikal variation, dvs. hur pass varierat ordförråd inlärare använder i sina texter, och lexikal täthet, dvs. hur mycket innehållsord inlärare använder i sina texter. Därtill har jag studerat frekvensen av olika adjektiv och hur informanterna använder adjektiv i sina texter. Jag har undersökt om det finns ett samband mellan den lexikala variationen, den lexikala tätheten samt användningen av adjektiv och de olika CEFR-nivåerna.
Som material har jag använt 15 texter skrivna av finska gymnasister. Materialet ingår i projektet Helsekvenser i tre morfologiskt olika inlärarspråk vid Åbo universitet som finansieras av Svenska kulturfonden. Texterna har bedömts enligt en DIALUKI-skala som baserar sig på CEFR. Metoderna har varit både kvantitativa och kvalitativa. Jag har mätt den lexikala variationen med ett s.k. OVIX-värde som anger förhållandet mellan antalet lemman och antalet löpord i texterna. Den lexikala tätheten har jag mätt med ett s.k. SAVKVOT-värde som räknas så att antalet innehållsord divideras med antalet löpord i texterna. Användningen av adjektiv har analyserats med hjälp av Nations (2001) modell av djup ordkunskap.
Analysen visar att gymnasisterna på högre färdighetsnivåer har lexikalt mer varierande texter än gymnasisterna på lägre färdighetsnivåer men texterna på lägre färdighetsnivåer är mer täta än texterna på högre färdighetsnivåer. På lägre färdighetsnivåer upprepas dock samma innehållsord mer vilket är anledningen till att den lexikala tätheten är hög på dessa nivåer.
Gymnasisterna använder adjektiv i lika hög grad som infödda talare av svenska. På lägre färdighetsnivåer används olika adjektiv mer än på högre färdighetsnivåer, men gymnasisterna på lägre färdighetsnivåer använder mer olämpliga adjektiv med tanke på kontexten där de uttrycker sina åsikter. De tre mest frekventa adjektiven är social, bra och okej och gymnasisterna kan stava och böja dessa tre adjektiv rätt. Adjektiven bra och okej används i relativt enkla ordkombinationer som ofta upprepas i texterna men på högre färdighetsnivåer används t.ex. förstärkningsprefixet jätte och adverb hel med adjektiven i större utsträckning än på lägre färdighetsnivåer. Användningen av dessa två adjektiv är således mer avancerad på högre färdighetsnivåer.
Som material har jag använt 15 texter skrivna av finska gymnasister. Materialet ingår i projektet Helsekvenser i tre morfologiskt olika inlärarspråk vid Åbo universitet som finansieras av Svenska kulturfonden. Texterna har bedömts enligt en DIALUKI-skala som baserar sig på CEFR. Metoderna har varit både kvantitativa och kvalitativa. Jag har mätt den lexikala variationen med ett s.k. OVIX-värde som anger förhållandet mellan antalet lemman och antalet löpord i texterna. Den lexikala tätheten har jag mätt med ett s.k. SAVKVOT-värde som räknas så att antalet innehållsord divideras med antalet löpord i texterna. Användningen av adjektiv har analyserats med hjälp av Nations (2001) modell av djup ordkunskap.
Analysen visar att gymnasisterna på högre färdighetsnivåer har lexikalt mer varierande texter än gymnasisterna på lägre färdighetsnivåer men texterna på lägre färdighetsnivåer är mer täta än texterna på högre färdighetsnivåer. På lägre färdighetsnivåer upprepas dock samma innehållsord mer vilket är anledningen till att den lexikala tätheten är hög på dessa nivåer.
Gymnasisterna använder adjektiv i lika hög grad som infödda talare av svenska. På lägre färdighetsnivåer används olika adjektiv mer än på högre färdighetsnivåer, men gymnasisterna på lägre färdighetsnivåer använder mer olämpliga adjektiv med tanke på kontexten där de uttrycker sina åsikter. De tre mest frekventa adjektiven är social, bra och okej och gymnasisterna kan stava och böja dessa tre adjektiv rätt. Adjektiven bra och okej används i relativt enkla ordkombinationer som ofta upprepas i texterna men på högre färdighetsnivåer används t.ex. förstärkningsprefixet jätte och adverb hel med adjektiven i större utsträckning än på lägre färdighetsnivåer. Användningen av dessa två adjektiv är således mer avancerad på högre färdighetsnivåer.