Om adjektivförrådet i svenska kursböcker i högstadiet

Abstract

Syftet med denna avhandling har varit att undersöka förekomsten av löpande och lexikaliska adjektiv i läroböcker i svenska som det andra inhemska språket för den medellånga och långa lärokursen i högstadiet i Finland. Jag har studerat i vilka funktioner adjektiv förekommer och vilka de lexikaliska adjektiven är. Vidare har jag undersökt frekvensen av olika lexikaliska adjektiv och vilka verbavledda adjektiv som påträffas i läroböckerna. Jag har jämfört hur läroboksserier för den medellånga lärokursen skiljer sig från läroboksserien för den långa lärokursen med avseende på adjektivförrådet.

Som material har jag använt fyra läroboksserier i svenska. Tre av dem är avsedda för den medellånga lärokursen: På gång, Hallonbåt och Megafon. En är avsedd för den långa lärokursen och heter Nyckel. Jag har analyserat två av varandra efterföljande böcker per bokserie. Undersökningen har mer kvantitativa än kvalitativa drag då frekvensen av löpande och lexikaliska adjektiv är i fokus.

Resultaten visar att antalet löpande adjektiv ökar i de flesta bokserier medan antalet lexikaliska adjektiv ökar i alla bokserier. Nyckel 8 som är avsedd för medellång lärokurs uppvisar mest löpande adjektiv, 155 belägg. I Hallonbåt 3–4 är motsvarande antal minst, endast 54 belägg. Oftast fungerar adjektiv som attribut. Andelen av attributiva adjektiv ökar i alla bokserier då boken avsedd för den lägre årskursen jämförs med den för den högre. De flesta lexikaliska adjektiv förekommer endast en gång i en bok men några är relativt frekventa. De mest frekventa lexikaliska adjektiven är bra, stor och ny i materialet. Alla böcker förutom Hallonbåt 3–4 innehåller verbavledda adjektiv och spännande är det mest frekventa adjektivet av de verbavledda adjektiven. Bokserien Nyckel innehåller mest löpande adjektiv medan lexikaliska adjektiv förekommer mest i bokserien Megafon. I fortsättningen vore det intressant att undersöka hur adjektivförrådet utvecklas i en bokserie då samtliga böcker i serien analyseras. Vidare skulle det vara viktigt att studera i vilken utsträckning svenskinlärare kan använda de adjektiv som påträffas i läroboken i produktiva situationer, t.ex. i tal.