Den svenska kulturen presenterad i läroboksserien Inne
Karjalainen, Katarina (2021-10-30)
Den svenska kulturen presenterad i läroboksserien Inne
(30.10.2021)
Julkaisu on tekijänoikeussäännösten alainen. Teosta voi lukea ja tulostaa henkilökohtaista käyttöä varten. Käyttö kaupallisiin tarkoituksiin on kielletty.
suljettu
Julkaisun pysyvä osoite on:
https://urn.fi/URN:NBN:fi-fe2021111655655
https://urn.fi/URN:NBN:fi-fe2021111655655
Tiivistelmä
Syftet med denna avhandling är att utreda på vilket sätt den svenska kulturen presenteras i en lärobok i svenska. Vidare vill jag redogöra för vilka svenska kulturfenomen som tas fram i texter, övningar och bilder och vad som inte lyfts fram. Mitt material består av de tre första läroböckerna i läroboksserien Inne som är avsedd för lång lärokurs i svenska för gymnasister.
Kultur är ett mångtydigt begrepp som kan definieras på flera sätt. Jag utgår från det som till exempel Gagnestam (2005), Pyykkö (2014) och Karjala (2003) konstaterar: kultur är någonting allomfattande. Jag behandlar stereotyper, svensk kultur, läroplanen och lärobokens roll i språkundervisning samt kultur i relation till språkundervisning och språkläroböcker.
Forskningsmetoden är kvalitativ innehållsanalys (Tuomi & Sarajärvi 2018). Analysen utgår från en färdig kategorisering som utarbetats av Karjala (2003) och Lehtinen (2009). Kategoriseringen innefattar 12 huvudkategorier som är befolkning, samhälle, land, konst, traditioner, umgänge, livsåskådning, näringsliv, teknik, historia, negativa företeelser i samhället samt tävlingsidrott.
Resultaten visar att befolkning, samhälle, land, konst och traditioner var de mest frekventa kategorierna i materialen. Det som lyfts fram är för det mesta positiva fenomen, dock förekommer några negativa företeelser i samhället. Historia, politik eller tävlingsidrott kommer inte fram och av religioner nämns bara kristendomen i en svensk kontext. Analysen visar vidare att läroboken ger en relativt ensidig bild av den svenska kulturen och Sverige. Särskilt bilderna av det svenska folket är lika varandra. Minoriteter eller andra kulturer behandlas inte fast Sverige är ett mångkulturellt land.
I fortsättningen vore det intressant att undersöka hur lärarna använder lärobokens kulturinnehåll i undervisningen och hur läroboksmaterialet kompletteras.
Kultur är ett mångtydigt begrepp som kan definieras på flera sätt. Jag utgår från det som till exempel Gagnestam (2005), Pyykkö (2014) och Karjala (2003) konstaterar: kultur är någonting allomfattande. Jag behandlar stereotyper, svensk kultur, läroplanen och lärobokens roll i språkundervisning samt kultur i relation till språkundervisning och språkläroböcker.
Forskningsmetoden är kvalitativ innehållsanalys (Tuomi & Sarajärvi 2018). Analysen utgår från en färdig kategorisering som utarbetats av Karjala (2003) och Lehtinen (2009). Kategoriseringen innefattar 12 huvudkategorier som är befolkning, samhälle, land, konst, traditioner, umgänge, livsåskådning, näringsliv, teknik, historia, negativa företeelser i samhället samt tävlingsidrott.
Resultaten visar att befolkning, samhälle, land, konst och traditioner var de mest frekventa kategorierna i materialen. Det som lyfts fram är för det mesta positiva fenomen, dock förekommer några negativa företeelser i samhället. Historia, politik eller tävlingsidrott kommer inte fram och av religioner nämns bara kristendomen i en svensk kontext. Analysen visar vidare att läroboken ger en relativt ensidig bild av den svenska kulturen och Sverige. Särskilt bilderna av det svenska folket är lika varandra. Minoriteter eller andra kulturer behandlas inte fast Sverige är ett mångkulturellt land.
I fortsättningen vore det intressant att undersöka hur lärarna använder lärobokens kulturinnehåll i undervisningen och hur läroboksmaterialet kompletteras.