Hörförståelseövningar i digitala läromedel

Abstract

Syftet med föreliggande avhandling har varit att studera hur hörförståelse övas i två läroböcker som båda är avsedda för elever i årskurs sex i medellång lärokurs i svenska. I denna studie har jag undersökt såväl vilka slags hörförståelseövningar det finns i materialet som hur digitalitet har utnyttjats i samband med dessa hörförståelseövningar.

Som material i denna studie har jag använt två läroböcker, Megafon 1 och Trampolin 1–2 vilka båda är avsedda för medellång lärokurs i svenska. Metoden i studien är kvalitativ materialbaserad innehållsanalys. I denna undersökning formades det inga egentliga kategorier utan på grund av materialet var det mer fråga om beskrivning. Efter att jag har bildat en allmän uppfattning om materialet som helhet, har jag med hjälp av innehållsanalys reducerat, markerat, kodat, beskrivit, tolkat och beskrivit materialet på nytt.

I de två undersökta läroböckerna har jag funnit sammanlagt nio olika slags hörförståelseövningstyper varav fem är gemensamma för båda läroböckerna. Den oftast framträdande hörförståelseövningstypen är lyssna och följ med i bägge läroböckerna. Resultaten visar att läroböckerna är relativt lika. Den största skillnaden återfinns i övningstypen lyssna och säg efter som endast framkommer i Trampolin 1–2 och som där även är frekvent. Digitalitet utnyttjas i samband med alla hörförståelseanknutna övningar åtminstone på något sätt i båda läroböckerna. De mest använda sätten är egen takt inom anpassningen och text inom multimodalitet. I förhållande till båda forskningsfrågorna återfinns det sålunda några skillnader mellan de undersökta läroböckerna men de är dock relativt små.

I framtida studier skulle man exempelvis kunna utreda vilken slags betydelse innehållet i hörförståelseövningarna har i utvecklingen av hörförståelseförmåga eller vilken slags inverkan möjligheten att göra övningarna i egen takt har på hörförståelse.