Jämförande studie av ordförrådet i Mauri Kunnas bildordbok Hullunkurinen kuvasanakirja: suomi– ruotsi och unga finlandssvenska vuxnas uppfattningar om en idealisk bildordbok

Abstract

I denna undersökning utreder jag hur de tvåspråkiga informanternas bild av en idealisk bildordbok motsvarar en existerande bildordbok. Materialet i studien utgörs av enkätsvar och Mauri Kunnas (2013a) bildordbok Hullunkurinen kuvasanakirja: suomi–ruotsi. Åtta unga vuxna finlandssvenska informanter har deltagit i undersökningen och fyllt i en enkät som de fått per e-post. Informanternas enkätsvar har jämförts med de resultat som erhållits i analysen av innehållet av Mauri Kunnas bildordbok. De använda metoderna är huvudsakligen kvalitativa med några kvantitativa drag, t.ex. antalet förekomster av lexikaliska enheter.

Resultaten av denna studie visar att nästan en fjärdedel av de lexikaliska enheterna i Kunnas bildordbok är gemensamma med informanternas enkätsvar och de omfattar bl.a. siffror, fordon och deras delar, möbler, naturfenomen och tider på dygnet, färger, jul-, rymd- och sjörelaterade enheter, sportgrenar och sportredskap samt kroppsdelar och klädesplagg. Merparten av dessa lexikaliska enheter anses också vara relevanta för en idealisk bildordbok enligt informanterna. De teman som har mest gemensamma lexikaliska enheter med Mauri Kunnas bildordbok och informanternas enkätsvar är Kropp och kläder, Väder och tid, Sjörövare, Siffror, Bilar samt Jul.

Enkätresultaten visar att innehållet av Mauri Kunnas bildordbok i stort motsvarar informanternas idealiska bildordbok både språkmässigt och bildmässigt. Över hälften av temana i Mauri Kunnas bildordbok verkar vara relevanta för en idealisk bildordbok, fast de flesta av de lexikaliska enheterna i enkätsvaren inte är identiska med bokens lexikaliska enheter eller överhuvudtaget återfinns i boken. Relativt många lexikaliska enheter som framkommer i enkätsvaren verkar vara sammansättningar eller närsynonymer och polysemer till bokens lexikaliska enheter. Överraskande är att alla teman som informanterna upplever som relevanta inte direkt förekommer i Mauri Kunnas bildordbok. Temanas relevans, angelägenhetsgrad och antalet gemensamma lexikaliska enheter i enkätsvaren och boken varierar relativt mycket mellan informanterna. Vad gäller bilderna i en idealisk bildordbok, är informanterna däremot relativt enhälliga. De anser att bilderna borde vara tecknade eller färggranna, och i detta avseende motsvarar Mauri Kunnas bildordbok väl informanternas uppfattningar om en idealisk bildordbok.

Då antalet informanter i studien är relativt litet är resultaten inte generaliserbara, men de ger en inblick i hur relevant innehållet av Mauri Kunnas bildordbok kan tänkas vara. För att man ska kunna dra tillförlitliga slutsatser om en idealisk bildordbok behövs det mer forskning. Emellertid erbjuder denna undersökning intressant material som kan vara till nytta när man exempelvis utarbetar nya bildordböcker för undervisningsändamål.