Svenska på distans : Svensklärares uppfattningar om fungerande undervisningsmetoder och interaktion i distansundervisning i årskurserna 7–9
Enola, Eva-Maria (2022-08-21)
Svenska på distans : Svensklärares uppfattningar om fungerande undervisningsmetoder och interaktion i distansundervisning i årskurserna 7–9
(21.08.2022)
Julkaisu on tekijänoikeussäännösten alainen. Teosta voi lukea ja tulostaa henkilökohtaista käyttöä varten. Käyttö kaupallisiin tarkoituksiin on kielletty.
suljettu
Julkaisun pysyvä osoite on:
https://urn.fi/URN:NBN:fi-fe2022082956631
https://urn.fi/URN:NBN:fi-fe2022082956631
Tiivistelmä
Syftet med föreliggande kvalitativ undersökning har varit att redogöra för svensklärares uppfattningar om fungerande undervisningsmetoder och interaktion i distansundervisning i årskurserna 7–9. Jag har varit speciellt intresserad av vad för slags undervisningsmetoder och arbetssätt lärarna har använt på distans, och vilka av dem som upplevs som interaktionsfrämjande. Interaktion mellan lärare och elever har varit i fokus i denna studie.
Som material har jag använt halvstrukturerade intervjuer med sex svensklärare som arbetar i finskspråkiga högstadier i Finland och har undervisat i svenska på distans under våren 2020 på grund av coronasituationen. Intervjuerna har genomförts i november–december 2021. Materialet har analyserats med hjälp av innehållsanalys.
Resultaten visar att svensklärarna har lyckats använda ungefär liknande metoder på distans som i närundervisningen – varierande appar och andra digitala läromedel, webbsidor samt läroböckernas digitala material, men även uteuppgifter och olika spel. Undervisningsmetoderna har i stort sett upplevts vara fungerande, vilket tyder på att svensklärarna har haft tillräckligt digital och pedagogisk kompetens för att använda dessa metoder också på distans. Av resultaten framgår att distansundervisning omfattar en mer lärarledd aspekt jämfört med undervisning i klassrummet, men intressant är att det samtidigt framkommer att helt lärarledd undervisning lämpar sig dåligt för distansundervisningen.
Resultaten av denna studie pekar på att undervisningsmetoder som upplevs som fungerande på distans är sådana som skapar interaktion, speciellt om de sänker tröskeln att svara, så som chattfunktionen. Gemensamma diskussioner, samtal i smågrupper samt uppmuntrande feedback till varje elev upplevs också som interaktionsfrämjande sätt. Resultaten visar vidare att det beror mycket på läraren i vilken utsträckning digitalt undervisningsmaterial används i klassrummet och hur det adapteras även till distansundervisningen. Svenskläraren måste anpassa sina undervisningsmetoder till varje elevgrupps och enskild elevs behov.
I framtida forskning skulle det vara intressant att utföra en jämförande studie om hur undervisningsmetoderna ser ut efter några år. Elevernas synpunkter kring ämnet skulle också vara viktiga att studera. Mer forskning behövs för att öka förståelsen av interaktionsfrämjande sätt mellan eleverna på distans, eftersom detta är något som upplevs utmanande enligt resultaten. I framtiden skulle det även vara intressant att studera undervisningsmetoder och interaktion på distans med ett större antal lärare, till exempel från olika nordiska länder.
Som material har jag använt halvstrukturerade intervjuer med sex svensklärare som arbetar i finskspråkiga högstadier i Finland och har undervisat i svenska på distans under våren 2020 på grund av coronasituationen. Intervjuerna har genomförts i november–december 2021. Materialet har analyserats med hjälp av innehållsanalys.
Resultaten visar att svensklärarna har lyckats använda ungefär liknande metoder på distans som i närundervisningen – varierande appar och andra digitala läromedel, webbsidor samt läroböckernas digitala material, men även uteuppgifter och olika spel. Undervisningsmetoderna har i stort sett upplevts vara fungerande, vilket tyder på att svensklärarna har haft tillräckligt digital och pedagogisk kompetens för att använda dessa metoder också på distans. Av resultaten framgår att distansundervisning omfattar en mer lärarledd aspekt jämfört med undervisning i klassrummet, men intressant är att det samtidigt framkommer att helt lärarledd undervisning lämpar sig dåligt för distansundervisningen.
Resultaten av denna studie pekar på att undervisningsmetoder som upplevs som fungerande på distans är sådana som skapar interaktion, speciellt om de sänker tröskeln att svara, så som chattfunktionen. Gemensamma diskussioner, samtal i smågrupper samt uppmuntrande feedback till varje elev upplevs också som interaktionsfrämjande sätt. Resultaten visar vidare att det beror mycket på läraren i vilken utsträckning digitalt undervisningsmaterial används i klassrummet och hur det adapteras även till distansundervisningen. Svenskläraren måste anpassa sina undervisningsmetoder till varje elevgrupps och enskild elevs behov.
I framtida forskning skulle det vara intressant att utföra en jämförande studie om hur undervisningsmetoderna ser ut efter några år. Elevernas synpunkter kring ämnet skulle också vara viktiga att studera. Mer forskning behövs för att öka förståelsen av interaktionsfrämjande sätt mellan eleverna på distans, eftersom detta är något som upplevs utmanande enligt resultaten. I framtiden skulle det även vara intressant att studera undervisningsmetoder och interaktion på distans med ett större antal lärare, till exempel från olika nordiska länder.