Species och artikelbruk hos vuxna svenskinlärare

Abstract

<p>Denna undersökning redogör för hur finskspråkiga universitetsstuderande (n = 159)<br />behärskar species och artikelbruk i en skriven uppgift som ingår i deras obligatoriska<br />språkstudier. Materialet analyserades på både grupp- och individnivå, och informanterna<br />jämfördes dessutom med niondeklassare från ett annat material på gruppnivå.<br />Dessa resultat visar att universitetsstuderande behärskar vissa aspekter bättre<br />och vissa aspekter sämre än grundskoleleverna. Universitetsstuderandena behärskar<br />obestämd form singularis och nominalfraser med possessiva attribut bättre än den<br />yngre kontrollgruppen, men de har flera problem med bestämd form singularis. Något<br />överraskande har universitetsstuderandena också större problem med speciesvalet<br />än grundskoleeleverna. Det är likaså typiskt att samma form både över- och underanvänds<br />fortfarande på universitetsnivå. Vidare visar undersökningen att bestämd form<br />med adjektivattribut fortfarande är en central problemkälla för även avancerade svenskinlärare.<br />Analyserna på individnivå uppvisar delvis olika inlärningsgångar än på<br />gruppnivå, vilket beror på de använda kriterierna.<br /></p>