Den globala förändringens inverkan på rennäringen på norra Fennoskandiens tundra
Forbes Bruce; Johansen Bernt; Jepsen Jane; Vehmas Jarmo; Horstkotte Tim; Aikio Antti; Kivinen Sonja; Käyhkö Jukka; Olofsson Johan; Utsi Tove; Oksanen Lauri
https://urn.fi/URN:NBN:fi-fe2021042718396
Tiivistelmä
Nordic Centre of
Excellence (NCoE) TUNDRA (“How to
preserve the tundra in a changing climate”) har varit ett femårigt projekt
(2011–2015) inom ramen för Toppforskningsinitiativet (TRI) vid NordForsk. Denna
rapport sammanställer de viktigaste resultaten och en översikt över NCoE TUNDRA
med tidigare forskning för att ge intressenterna en helhetsbild av samspelet
mellan ekosystemet på tundran, klimatförändringen och rennäringen.
De senaste
klimatprognoserna tyder på att temperaturen år 2070 är tillräckligt hög (>
10 °C i genomsnitt under sommarmånaderna) för att träd ska kunna växa i nästan
hela norra Fennoskandien, med undantag endast för de allra högst belägna
områdena i Skanderna. Tack vare det allt varmare klimatet kommer buskar och
träd att växa fortare, vilket minskar området med tundra betydligt. Enligt
prognosen kommer den höjda temperaturen om våren att öka snösmältningen. I
kombination med utbredningen av en allt tätare buskvegetation kan detta
innebära en avsevärd minskning av reflexionsförmågan (albedo), vilket har en
positiv inverkan på den globala klimatuppvärmningen. Genom att förebygga förbuskningen
och bevara den cirkumpolära tundran med sin höga albedo kan man alltså bidra
till att minska klimatförändringen.
Herbivorer
(växtätare) har en stor inverkan på vegetationssamhällena. De viktigaste
herbivorerna i norra Fennoskandien är stora däggdjur (ren), små däggdjur
(gnagare) och insekter (mätare). Den exakta effekten av djuren varierar
emellertid mellan olika djurgrupper och påverkas av populationsdynamiken,
årstiderna, väderleken och vegetationssamhällena, samt beror också på den kombinerade
inverkan av dessa djurgrupper. I synnerhet renbete kan motverka förbuskningen
på grund av klimatet. Inverkan på vedväxterna är maximal om renar får beta i
ett område under den tidiga vegetationsperioden i juni och början av juli.
Betet påverkar också den biologiska mångfalden bland växterna. Renarna bidrar
till att hålla tundran öppen genom att förebygga spridningen av träd, höga
buskar och örter. Detta är en förutsättning för att många mindre, arktiska
växtarter ska överleva. Trots att bete eventuellt stör också dessa växtarter,
kan nettoeffekten av intensivt sommarbete bli positiv på populationsnivå.
Ur ett
transdisciplinärt perspektiv är tundran inte endast en biom, utan även ett
socio-ekologiskt system (SES) som inkluderar människor och deras aktiviteter,
bland annat rennäringen. Beslutsfattandet innefattar olika sidor av detta
komplicerade socio-ekologiska system och är därför alltid en kompromiss och en
fråga om värderingar och åsikter. Det finns avsevärda juridiska och
administrativa skillnader mellan Finland, Norge och Sverige inom lokal-,
regional- och statsförvaltningen i frågor som gäller rennäringen. De
förutspådda klimatförändringarna och förändringarna i samhällena kräver att
rennäringen anpassar sig till omvälvningarna. Framtiden är inte förutbestämd
utan utfallet beror på en kedja av beslut och handlingar. Olika
framtidsscenarier för de socio-ekologiska systemet i norra Fennoskandien –
inklusive rennäringen – kan alltså förutses beroende på omständigheter, beslut
och handlingar.
Det rådande spända förhållandet mellan intressenterna
– inklusive renskötare, andra markanvändare, samer och andra privatpersoner och
förvaltningen – härrör från skillnader i värderingar som gäller ekologiska,
kulturella, sociala och ekonomiska frågor. Spänningarna kan utgöra ett hinder
för en givande dialog och genomförbara beslut, och kan leda till en framtid som
är icke önskvärd för många eller rentav alla parter. För närvarande är
interaktionen bristfällig och dialogen mellan intressenterna är varken
tillräcklig eller likvärdig. Ur renskötarens synvinkel utgör den mångtydiga
lagstiftningen och bristen på självbestämmande hot mot näringen. I syfte att
förbättra kvaliteten på beslutsfattandet borde framtidens markanvändning och
näringar planeras och åtgärder vidtas i samarbete mellan de olika
intressenterna. Den historiska misstänksamheten mellan parterna kunde
överbryggas genom att inrätta en neutral gränsorganisation som medlare.
Kokoelmat
- Rinnakkaistallenteet [19207]