Hjälpverbet skulle i en digital gymnasieläroboksserie i B1-svenska
1012.49 KB
avoin
Julkaisu on tekijänoikeussäännösten alainen. Teosta voi lukea ja tulostaa henkilökohtaista käyttöä varten. Käyttö kaupallisiin tarkoituksiin on kielletty.
Lataukset324
Pysyvä osoite
Verkkojulkaisu
DOI
Tiivistelmä
Tidigare studier har visat att finska språkbrukare har en tendens att över- eller underanvända skulle. Därför undersöker jag hur det inflöde som gymnasisterna får via läromaterial ser ut vad gäller skulle då läromaterialet spelar en viktig roll som en primär inflödeskälla i språkinlärning. I denna undersökning studerar jag hur hjälpverbet skulle presenteras och var det förekommer i en digital gymnasieläroboksserie i B1-svenska. Vidare utreder jag vilka av betydelserna av skulle som förekommer i läromaterialet.
Som material i undersökningen har jag använt de tre första läroböckerna i en digital läroboksserie för gymnasiets B1-svenska, Gilla (Edita Publishing Oy). Materialet består av läroböckerna, deras tilläggsmaterial och materialet för läraren. Analysmetoderna är kvalitativa med kvantitativa inslag. Jag har analyserat på vilket sätt hjälpverbet skulle presenteras i läromaterialet. Jag har excerperat varje förekomst av skulle och analyserat vilken betydelse som verbet har i varje fall. Betydelserna har indelats i deontisk, epistemisk, futural, hypotetisk, intentionell och modifierande. Beläggen utan kontext har utelämnats. Vidare har jag indelat beläggen i tre förekomstkategorier: exempel, text/dialog och övning/spel.
Resultaten visar att läromaterialet primärt tar upp hjälpverbet som motsvarighet till finskans konditionalis men även futurum i förfluten tid nämns. I presentationen används det ofta exempel som inte har någon tydlig kontext vilket försvårar analysen av betydelsen. Majoriteten av beläggen återfinns i kategorin övning/spel. Andelen belägg i kategorin text/dialog minskar från bok till bok.
Hypotetisk betydelse är den mest frekventa av betydelserna med en andel på 61,4 % i hela materialet och den påträffas oftast i Gilla 4. Detta är naturligt då Gilla 4 innehåller teorin om bruket av skulle samt en stor mängd av övningar på villkorssatser. Modifierande betydelse är den enda som presenteras i materialet och den är den näst frekventaste i hela materialet med en andel på 30,3 %. I Gilla 1–2 och 3 dominerar modifierande betydelse. Andelen futural betydelse är liten (6,1 %) och intentionell betydelse används minst (1,1 %). Varken deontisk eller epistemisk betydelse förekommer i materialet. I några fall har skulle använts felaktigt i stället för ska i en bisats när huvudsatsen står i presens.
I framtiden vore det viktigt att jämföra olika läroboksserier för att skapa en allmän bild av hur hjälpverbet skulle presenteras i gymnasiets B1-svenska.