Dans med lätta och tunga steg i Norden: Internordisk språkförståelse hos finlandssvenskar
Antola, Artturi (2023-05-11)
Dans med lätta och tunga steg i Norden: Internordisk språkförståelse hos finlandssvenskar
(11.05.2023)
Julkaisu on tekijänoikeussäännösten alainen. Teosta voi lukea ja tulostaa henkilökohtaista käyttöä varten. Käyttö kaupallisiin tarkoituksiin on kielletty.
avoin
Julkaisun pysyvä osoite on:
https://urn.fi/URN:NBN:fi-fe2023052648552
https://urn.fi/URN:NBN:fi-fe2023052648552
Tiivistelmä
Ämnet för min avhandling är internordisk språkförståelse hos finlandssvenskar. Syftet är att beskriva finlandssvenskarnas rapporterade kunskap i norska och danska samt kartlägga deras förhållande även till andra språk i Norden och kontakt till andra nordbor.
Mitt material består av 219 svar från en enkätundersökning. Enkäten omfattar 25 frågor om informanternas bakgrund, språkanvändning samt språkförståelse varav 13 är flervalsfrågor och 12 öppna frågor. Analysen av den empiriska undersökningen har jag genomfört med hjälp av både kvantitativa och kvalitativa metoder. Vid analysen av flervalsfrågorna har jag använt ett kvantitativt angreppssätt för att kunna hantera den stora mängden svar på ett systematiskt sätt. Ett kvalitativt angreppssätt har jag däremot utnyttjat när jag dragit slutsatser från de numeriska resultaten och när jag analyserat de öppna frågorna.
Resultaten stödjer i stort sett tidigare forskning. Skrivet språk är lättare att förstå än talat språk, norska är lättare att förstå än danska och talad danska är speciellt svårbegripligt. Av bakgrundsfaktorerna har ålder och födelseort en större inverkan på grannspråksförståelsen än kön. De äldre informanterna rapporterar bättre förståelse än de yngre och informanterna från Österbotten uppskattar sin förståelse som bäst i genomsnitt. Därutöver visar resultaten att kontakt med nordiska språk är vanligare än kontakt med andra nordbor, att kontakten med språken i skrift respektive tal uppvisar få skillnader och att informanterna har positiva attityder gentemot användningen av nordiska språk i kontakt med andra nordbor.
Mitt material består av 219 svar från en enkätundersökning. Enkäten omfattar 25 frågor om informanternas bakgrund, språkanvändning samt språkförståelse varav 13 är flervalsfrågor och 12 öppna frågor. Analysen av den empiriska undersökningen har jag genomfört med hjälp av både kvantitativa och kvalitativa metoder. Vid analysen av flervalsfrågorna har jag använt ett kvantitativt angreppssätt för att kunna hantera den stora mängden svar på ett systematiskt sätt. Ett kvalitativt angreppssätt har jag däremot utnyttjat när jag dragit slutsatser från de numeriska resultaten och när jag analyserat de öppna frågorna.
Resultaten stödjer i stort sett tidigare forskning. Skrivet språk är lättare att förstå än talat språk, norska är lättare att förstå än danska och talad danska är speciellt svårbegripligt. Av bakgrundsfaktorerna har ålder och födelseort en större inverkan på grannspråksförståelsen än kön. De äldre informanterna rapporterar bättre förståelse än de yngre och informanterna från Österbotten uppskattar sin förståelse som bäst i genomsnitt. Därutöver visar resultaten att kontakt med nordiska språk är vanligare än kontakt med andra nordbor, att kontakten med språken i skrift respektive tal uppvisar få skillnader och att informanterna har positiva attityder gentemot användningen av nordiska språk i kontakt med andra nordbor.