”Attityder mot svenska språket är ofta negativa och därför är elever kanske inte så motiverade, och att arbeta som lärare är tungt också ur andra synvinklar” : En studie om universitetsstudenters åsikter om svenskläraryrket
Krankkala, Maria (2023-06-12)
”Attityder mot svenska språket är ofta negativa och därför är elever kanske inte så motiverade, och att arbeta som lärare är tungt också ur andra synvinklar” : En studie om universitetsstudenters åsikter om svenskläraryrket
(12.06.2023)
Julkaisu on tekijänoikeussäännösten alainen. Teosta voi lukea ja tulostaa henkilökohtaista käyttöä varten. Käyttö kaupallisiin tarkoituksiin on kielletty.
avoin
Julkaisun pysyvä osoite on:
https://urn.fi/URN:NBN:fi-fe2023061454983
https://urn.fi/URN:NBN:fi-fe2023061454983
Tiivistelmä
Syftet med denna studie är att utreda vad första och andra års studenter vid ett finskt universitet tänker om svenskläraryrket. Jag undersöker vilken andel av universitetsstudenterna vill bli svensklärare och vad de tycker är svenskläraryrkets bästa och sämsta egenskaper. Vidare studeras studenternas tankar kring sina framtida yrken och därigenom val av examensprogram.
De viktigaste teorierna i denna studie utgörs av Kimber & Sanderssons (1995) samt Malténs (1997) teorier om olika lärartyper. Som material används Webropol-enkätsvar av 19 informanter. Informanterna har indelats i två grupper: Grupp 1 består av åtta första års huvudämnesstudenter i nordiska språk och Grupp 2 av 11 andra års huvudämnesstudenter i nordiska språk. I analysen används induktiv innehållsanalys av svaren på de öppna enkätfrågorna medan svaren på flervalsfrågorna analyseras genom deskriptiv statistik.
'
Resultaten visar att nästan hälften av informanterna har åtminstone tänkt på svenskläraryrket och kommer förmodligen att genomgå de pedagogiska studierna. Det blir dock klart att informanterna är individer som har olika mål för sina karriärer. Som de mest positiva sidorna av svenskläraryrket nämns människonärhet, medan den mest negativa sidan upplevs vara elevernas negativa attityd. Det vore viktigt att stödja de studenterna som vill bli svensklärare och ta hänsyn till de unga svensklärarnas roll i klassrum (och val av lärartyp). Svenskläraryrkets rykte utgör bara en liten del av den kritik som det finska skolsystemet numera har fått. En längre utbildning för svensklärare kunde vara en lösning till bristen på blivande svensklärare.
De viktigaste teorierna i denna studie utgörs av Kimber & Sanderssons (1995) samt Malténs (1997) teorier om olika lärartyper. Som material används Webropol-enkätsvar av 19 informanter. Informanterna har indelats i två grupper: Grupp 1 består av åtta första års huvudämnesstudenter i nordiska språk och Grupp 2 av 11 andra års huvudämnesstudenter i nordiska språk. I analysen används induktiv innehållsanalys av svaren på de öppna enkätfrågorna medan svaren på flervalsfrågorna analyseras genom deskriptiv statistik.
'
Resultaten visar att nästan hälften av informanterna har åtminstone tänkt på svenskläraryrket och kommer förmodligen att genomgå de pedagogiska studierna. Det blir dock klart att informanterna är individer som har olika mål för sina karriärer. Som de mest positiva sidorna av svenskläraryrket nämns människonärhet, medan den mest negativa sidan upplevs vara elevernas negativa attityd. Det vore viktigt att stödja de studenterna som vill bli svensklärare och ta hänsyn till de unga svensklärarnas roll i klassrum (och val av lärartyp). Svenskläraryrkets rykte utgör bara en liten del av den kritik som det finska skolsystemet numera har fått. En längre utbildning för svensklärare kunde vara en lösning till bristen på blivande svensklärare.