Språkängsla och språkglädje hos finska universitetsstuderande
Hietamäki, Maaria (2025-04-30)
Språkängsla och språkglädje hos finska universitetsstuderande
(30.04.2025)
Julkaisu on tekijänoikeussäännösten alainen. Teosta voi lukea ja tulostaa henkilökohtaista käyttöä varten. Käyttö kaupallisiin tarkoituksiin on kielletty.
avoin
Julkaisun pysyvä osoite on:
https://urn.fi/URN:NBN:fi-fe2025050637491
https://urn.fi/URN:NBN:fi-fe2025050637491
Tiivistelmä
Syftet med denna avhandling är att kartlägga erfarenheter av språkängsla och språkglädje som finska universitetsstuderande med svenska som huvud- eller biämne upplever i relation till sina studier. Jag tar reda på vilken grad studerandena upplever språkängsla respektive språkglädje, vilka faktorer påverkar studerandenas upplevelser av språkängsla respektive språkglädje och redogör för vad det är i studierna som får studerandena att uppleva språkängsla och språkglädje.
Mitt material består av 66 svar på en Webropol-enkät som studeranden vid olika universitet i Finland har besvarat. Enkäten består av flervalsfrågor och öppna frågor. Jag använder en blandad metod, det vill säga både kvantitativa och kvalitativa metoder används. Som kvantitativa metoder använder jag t-tester, ANOVA och Pearson-korrelationstest i SPSS 29.0-programmet. Som kvalitativ metod använder jag en induktiv innehållsanalys.
Resultaten visar att informanterna upplever mer språkglädje än språkängsla i sina studier. Faktorer som har en effekt på upplevd språkängsla är ålder, en egen uppfattning om sin språkfärdighetsnivå och det att man har bott i ett svenskspråkigt område mer än sex månader. Faktorer som har en effekt på upplevd språkglädje är endast det om man har bott längre än sex månader i ett svenskspråkigt område. Enligt svaren är det att tala som orsakar mest språkängsla i studierna, och för språkglädjes del är läraren den som orsakar mest språkglädje. Studiens resultat visar också att muntliga uppgifter och interaktion i klassrummet kategorin som har den största effekten på upplevd språkängsla. På upplevd språkglädje är sociala upplevelser den kategori som har den största effekten, men svaren på de olika kategorierna är mycket jämnt fördelade.
I fortsättningen skulle det vara intressant att undersöka noggrannare talängslan i svenska. Över huvud taget har språkängslan och språkglädjen i svenskan inte studerats tillräckligt och det vore intressant att studera vidare olika faktorer som har en inverkan på upplevelser av språkglädje och språkängsla i svenskstudierna.
Mitt material består av 66 svar på en Webropol-enkät som studeranden vid olika universitet i Finland har besvarat. Enkäten består av flervalsfrågor och öppna frågor. Jag använder en blandad metod, det vill säga både kvantitativa och kvalitativa metoder används. Som kvantitativa metoder använder jag t-tester, ANOVA och Pearson-korrelationstest i SPSS 29.0-programmet. Som kvalitativ metod använder jag en induktiv innehållsanalys.
Resultaten visar att informanterna upplever mer språkglädje än språkängsla i sina studier. Faktorer som har en effekt på upplevd språkängsla är ålder, en egen uppfattning om sin språkfärdighetsnivå och det att man har bott i ett svenskspråkigt område mer än sex månader. Faktorer som har en effekt på upplevd språkglädje är endast det om man har bott längre än sex månader i ett svenskspråkigt område. Enligt svaren är det att tala som orsakar mest språkängsla i studierna, och för språkglädjes del är läraren den som orsakar mest språkglädje. Studiens resultat visar också att muntliga uppgifter och interaktion i klassrummet kategorin som har den största effekten på upplevd språkängsla. På upplevd språkglädje är sociala upplevelser den kategori som har den största effekten, men svaren på de olika kategorierna är mycket jämnt fördelade.
I fortsättningen skulle det vara intressant att undersöka noggrannare talängslan i svenska. Över huvud taget har språkängslan och språkglädjen i svenskan inte studerats tillräckligt och det vore intressant att studera vidare olika faktorer som har en inverkan på upplevelser av språkglädje och språkängsla i svenskstudierna.