Läsbarheten i Svenska Dagbladets och Hufvudstadsbladets ledare: En jämförande studie av nominalfrasattribut och fraskomplexitet

Abstract

Syftet med avhandlingen har varit att undersöka hur genitivattribut och som-satser påverkar läsbarheten hos Svenska Dagbladets och Hufvudstadsbladets ledare. Jag har med andra ord utforskat om det finns skillnader i antal och bruket av dessa attribut mellan en sverigesvensk och en finlandssvensk dagstidning. Vidare har jag undersökt ledartexterna med tanke på nominalfraskomplexitet och meningstyngd. Därtill har jag använt LIX-metoden för att kvantitativt undersöka läsbarheten och meningslängden. Som material har jag använt fem ledartexter i Svenska Dagbladet skrivna av Peter Wennblad och Mattias Svensson och åtta ledartexter i Hufvudstadsbladet skrivna av Susanna Ginman och Ingemo Lindroos. Materialet är hämtat från Pressreader, och alla ledartexterna har publicerats under hösten 2024. Min analys är huvudsakligen kvalitativ genom att jag har analyserat bruket av genitivattribut och som-satser samt nominalfraskomplexitet ur ett läsbarhetsperspektiv. Därtill har jag haft ett kvantitativt inslag i och med att jag också har jämfört antalet genitivattribut och som-satser mellan Hufvudstadsbladets och Svenska Dagbladets ledare och använt LIX-metoden för att få fram räknebara siffror som beskriver läsbarheten i en text. Dessa siffror utgår från andelen långa ord, antalet pauser och den genomsnittliga meningslängden. För att utföra en LIX-analys har jag valt var tionde mening från de sverigesvenska respektive de finlandssvenska ledartexterna för att få två jämförbara delmaterial. Analysen visar att Svenska Dagbladets ledartexter innehåller lite fler genitivattribut och som-satser än Hufvudstadsbladets ledartexter. Skillnaderna i antal är dock små. Dessa attribut har dock använts olika i de två tidningarna: i det sverigesvenska materialet är som-satserna ofta långa, och de har oftare placerats i början av en mening, något som bryter mot meningstyngdregeln. Icke-restriktiva som-satser har oftast avskilts från den övriga meningen med kommatecken i båda tidningarna. Genitivattributen i materialet visar inga större skillnader, och de flesta beläggen i båda materialen är lexikaliserade kollokationer som inte uttrycker någon specifik betydelse. De sverigesvenska ledartexterna innehåller mer komplexa nominalfras- och meningskonstruktioner med fler attribut inom nominalfraser samt längre meningar än de finlandssvenska ledartexterna. Detta syns också i LIX-värdet som är lite högre för det sverigesvenska materialet. De flesta meningarna är enligt språkvårdsråden högertunga.