Översättning av kulturella aspekter från ryska till svenska och från ryska till finska i Lev Tolstojs Krig och fred
Hannolainen, Paula (2025-05-06)
Översättning av kulturella aspekter från ryska till svenska och från ryska till finska i Lev Tolstojs Krig och fred
Hannolainen, Paula
(06.05.2025)
Julkaisu on tekijänoikeussäännösten alainen. Teosta voi lukea ja tulostaa henkilökohtaista käyttöä varten. Käyttö kaupallisiin tarkoituksiin on kielletty.
avoin
Julkaisun pysyvä osoite on:
https://urn.fi/URN:NBN:fi-fe2025052149340
https://urn.fi/URN:NBN:fi-fe2025052149340
Tiivistelmä
I min avhandling analyserar jag översättningsval som finska översättaren Juho August Hollo och svenska översättaren Hjalmar Dahl har gjord med översättning av kulturella aspekter som förekommer i den första delen av Lev Tolstojs klassiska roman Война и Мир I. Versionen som jag använder för analysen är från 1985. Finska översättningen Sota ja rauha publicerades 1990. Dahls översättning Krig och fred är från år 1926
Kulturella aspekter som jag har valt för analysen är relaterad till mat, kläder, tilltal och militärgrad samt religiösa föremål. Tillsammans har jag valt 46 källspråkiga meningar, som innehåller 87 aspekter för analysen, och jämfört hurdana översättningsval översättarna gör att överföra dem för målspråkiga läsaren. Förutom kvalitativa metoden använder jag kvantitativa metoden att utreda vilka metoder översättarna föredrar i sina översättningar.
Ord som analyseras kategoriseras i åtta grupper enligt översättningsmetoden som har används: direkt återgivande och kvarhållande, motsvarande målspråkiga uttryck, adaptering, generalisering, översättningar som förlorar en nyans som finns i källspråkiga ordet, samt tillägg, avvikande översättningar och utelämning.
Analysen visar att Hollo oftare föredrar översättningar som är närmare till källspråkiga formen än Dahl, som oftare avviker från originalets ordval. Dahl använder oftare generaliseringar och utelämnar oftare kulturella aspekter från sin översättning än Hollo. I finska översättningen har översättaren försökt bibehålla originalets kulturella aspekter som de står i originalet, medan svenska översättaren har avvikit från formen att göra texten mer begriplig för källspråkiga läsaren.
Kulturella aspekter som jag har valt för analysen är relaterad till mat, kläder, tilltal och militärgrad samt religiösa föremål. Tillsammans har jag valt 46 källspråkiga meningar, som innehåller 87 aspekter för analysen, och jämfört hurdana översättningsval översättarna gör att överföra dem för målspråkiga läsaren. Förutom kvalitativa metoden använder jag kvantitativa metoden att utreda vilka metoder översättarna föredrar i sina översättningar.
Ord som analyseras kategoriseras i åtta grupper enligt översättningsmetoden som har används: direkt återgivande och kvarhållande, motsvarande målspråkiga uttryck, adaptering, generalisering, översättningar som förlorar en nyans som finns i källspråkiga ordet, samt tillägg, avvikande översättningar och utelämning.
Analysen visar att Hollo oftare föredrar översättningar som är närmare till källspråkiga formen än Dahl, som oftare avviker från originalets ordval. Dahl använder oftare generaliseringar och utelämnar oftare kulturella aspekter från sin översättning än Hollo. I finska översättningen har översättaren försökt bibehålla originalets kulturella aspekter som de står i originalet, medan svenska översättaren har avvikit från formen att göra texten mer begriplig för källspråkiga läsaren.