Alkava huoltoriita ja vanhemman tuen tarpeet

Abstract

Tämä tutkimus tarkastelee alkavaa huoltoriitaa ja vanhemman tuen tarpeita. Tutki-musta ohjaa postmoderni viitekehys, jossa erilaiset tieteenalojen rajat ja teoriat yhdistyvät korostaen monimuotoisuutta ja merkitysten kontekstuaalisuutta. Tarkastelua ohjaavat salutogeeninen malli, kriisiteoria, kiintymyssuhdeteoria ja motivaatioteorioihin kuuluva itsemääräämisen teoria. Teorioille on yhteistä niiden linkittyminen yksilön psykologisiin perustarpeisiin. Ero ja alkava huoltoriita horjuttavat monesti näitä psykologisia perustarpeita.

Tutkimuksen empiirinen osa perustuu erovanhemmilta kerättyyn kyselyaineistoon (N=270) ja teemahaastatteluaineistoon (N=20) sekä erovanhempien kirjoituksiin (N=5). Tutkimusasetelma on poikkileikkaustutkimus ja kerätty aineisto on harkinnanvarainen näyte, jossa havaintoyksikkönä on erovanhempi, joka on kokenut alkavan huoltoriidan. Aineiston avulla on etsitty vastausta neljään tutkimuskysymykseen: Miten alkava huoltoriita ilmenee vanhempien havainnoissa ja mitä merkityksiä sille annetaan? Millä tavoin vanhemmat kokevat eroprosessin ja alkavan huoltoriidan olevan yhteydessä mielialaan ja koherenssin tunteeseen ja miten se ilmenee? Millaisia tuen tarpeita vanhempien näkökulmasta eroprosessiin ja alkavaan huoltoriitaan liittyy? Mikä on vanhemman sukupuolen merkitys eroprosessin, alkavan huoltoriidan ja tuen tarpeiden kokemuksissa? Analyysimenetelminä on käytetty suoria jakaumia, ristiintaulukointia, khiin neliö -testiä ja keskiarvoihin perustuvia analyysejä sekä teoriasidonnaista sisällönanalyysia ja teemoittelua.

Tulokset osoittavat eroprosessin ja alkavan huoltoriidan heikentävän vanhemman mielialaa ja koherenssin tunnetta sekä aiheuttaen tuen tarvetta. Tutkimuksen mukaan naiset toipuivat erosta ja alkavasta huoltoriidasta keskimäärin miehiä paremmin tutkimushetkeen tultaessa. Naiset hakivat aktiivisemmin ulkopuolista apua ja heillä oli monesti laajempi sosiaalinen tukiverkosto. Miesten toipumista heikensi erityisesti yhteyden katkeaminen lapseen.

Alkava huoltoriita näyttäytyi jatkumona, missä vanhempien keskinäisen kommunikaation haasteet johtivat useimmiten viranomaisavun hakemiseen. Erimieli-syyttä syntyi etenkin lapsen tapaamisajoista, lapsen edun huomioimisesta sekä lapsesta aiheutuvista kustannuksista ja niiden jakamisesta. Alkavan huoltoriidan ilmenemismuodoissa oli havaittavissa myös sukupuolistuneita kokemuksia. Miehet kertoivat naisia useammin yhteydenpidon estymistä lapseensa, naiset puolestaan suostuivat vastentahtoisesti lapsen ja toisen vanhemman tapaamisiin, vaikka he eivät pitäneet sitä lapsen edun mukaisena. Lisäksi erityisenä huomiona ilmeni, miten tarkoituksellista huoltoriitakiusaamista esiintyi myös osassa alkavia huoltoriitoja. Tietoisuus siitä, että huoltoriitakiusaamista voi esiintyä missä tahansa konfliktin vaiheessa, nostaa esille väkivallan tunnistamisen tärkeyden.

Alkavassa huoltoriitatilanteessa vanhemmat hakivat useimmiten aktiivisesti apua viranomaisten kautta. Enemmistö vanhemmista toivoi saavansa apua matalalla kynnyksellä noin seitsemän arkipäivän kuluessa yhteydenotosta. Viranomaisten rea-gointi alkavassa huoltoriitatilanteessa koettiin usein puutteellisena. Vanhempien ko-kemusten mukaan viranomaisilla oli vaikeuksia reagoida väkivallan uhkaan, lapsen ja vanhemman tapaamisten estymiseen sekä huoltoriitakiusaamiseen.

Alkavan huoltoriitatematiikan kannalta yksi tutkimuksen merkittävimmistä löydöksistä liittyy vanhemman motivaatioon sopia lapsen asioista toisen vanhemman kanssa. Vanhempien kokemusten mukaan heidän sopimismotivaationsa oli selvästi korkeampi eroprosessin aikana kuin tutkimushetkenä. Sopimismotivaatiossa ei ollut myöskään havaittavissa eroja sukupuolten välillä. Eroauttamispalveluissa olisi tä-keää huomioida, miten vanhemmilla on useimmiten parempi sopimismotivaatio heti erotessa. Tulosten perusteella nopean tuen tarjoamisen ja yhteistyövanhemmuuteen kannustavan sopimisen tulisi olla keskeistä alkavassa huoltoriidassa.

<b>Emerging custody dispute and parent´s support needs</b>

This study examines the emerging custody disputes and parental support needs. The research is guided by a postmodern frame of reference, in which different disciplinary boundaries and theories come together, emphasizing diversity and the contextuality of meanings. The analysis is guided by the salutogenic model, crisis theory, attachment theory and self-determination theory, which is part of motivational theories. The theories have in common that they are linked to the basic psychological needs of the individual. Divorce/separation and the beginning of custody dispute often undermine these basic psychological needs.

The empirical part of the study is based on questionnaire data collected from divorced/separated parents (N=270) and thematic interview data (N=20) and writings of divorced/separated parents (N=5). The research design is a cross-sectional study and the data collected is a discretionary sample, where the unit of observation is a divorced/separated parent who has experienced the emerging custody dispute. With the help of the data, an answer to four research questions has been sought: How does the emerging custody dispute manifests itself in the parents’ observations and what meanings are given to it? In what ways do the parents feel that the separation process and emerging custody dispute are connected to the mood and the sense of coherence, and how does it manifest itself? From the parents’ point of view, what kind of support needs are related to the separation process and the emerging custody dispute? What is the significance of parent´s gender in the experiences of the divorce/separation process, the emerging custody dispute, and the need for support? Direct distributions, cross-tabulation, chi-square test and analyzes based on averages as well as theory-related content analysis and theming have been used as analysis methods.

The result shows that the separation process and the emerging custody dispute weaken the parent´s mood and sense of coherence and cause the need for support. According to the study, women recovered better than men at the time of the study, on average, from the breakup and the emerging custody dispute. Women more actively sought outside help and often had a wider social support network. Men´s recovery was particularly weakened by the loss of contact with the child.

The emerging custody dispute appeared as a continuum, where the parents’ mutual communication challenges most often led to seeking help from the authorities. Disagreement arose especially regarding the child’s meeting times, consideration of the child’s interests, and the cost incurred by the child and their sharing. Gendered experiences were also noticeable in the manifestations of the emerging custody dispute. Men reported being prevented from contacting their child more often than women, while women reluctantly agreed to meetings between the child and the other parent, even though they did not consider it to be in the child's best interests. In addition, as a special consideration, it became clear how intentional bullying also occurred in some of the emerging custody disputes. The awareness that custodial bullying can occur at any stage of the conflict highlights the importance of recognizing the violence.

In the beginning of the emerging custody dispute, parents most often sought help from the authorities. Most parents hoped to receive help with a low threshold within about seven days of contact. The reaction of the authorities at the beginning of an emerging custody dispute was often perceived as insufficient. According to the parents’ experiences, the authorities had difficulty reacting to the threat of violence, the prevention of child-parent meetings, and emerging custody disputes.

In terms of the emerging custody dispute, one of the most significant findings of the study is related to the parents’ motivation to agree on the child’s issues with the other parent. The parents’ agreement motivation was clearly higher during the separation process than at the time of the study. There were also no noticeable differences between the sexes in the motivation to agreement. In family-child protection and divorce/separation services, it is important to consider how parents often have a high motivation to reach an agreement immediately upon divorce/separation. Based on the result, quick support and an agreement that encourages cooperative parenting should be central to the emerging custody dispute.

<b>Begynnande vårdnadstvist och förälderns behov av stöd</b>

Denna studie undersöker en begynnande vårdnadstvist och förälderns behov av stöd. Forskningen styrs av ett postmodernt ramverk, där olika disciplinära gränser och teorier kombineras. Betoningen ligger på mångfald och betydelsers kontextualitet. Analysen styrs av den salutogena modellen, kristeorin, anknytningsteorin och självbestämmandeteorin, som hör till motivationsteorierna. Gemensamt för teorierna är att de är kopplade till individens grundläggande psykologiska behov. Skilsmässa och begynnande vårdnadstvister skadar ofta dessa grundläggande psykologiska behov.

Den empiriska delen av studien baseras på enkätdata (N=270) och tematisk intervjudata (N=20) som är insamlat frånskilda föräldrar, samt texter skrivna av frånskilda föräldrar (N=5). Forskningsdispositionen är en tvärsnittsstudie och de insamlade data är ett diskretionärt urval, där observationsenheten är en frånskild förälder som har upplevt en begynnande vårdnadstvist. Datan användes för att söka svar på fyra forskningsfrågor: Hur manifesterar sig den begynnande vårdnadstvisten i föräldrars uppfattningar och vilka innebörder ges den? På vilka sätt upplever föräldrar att separationsprocessen och den begynnande vårdnadstvisten är kopplade till sinnesstämning och känslan av koherens, och hur manifesterar det sig? Vilka stödbehov är relaterat till separationsprocessen och den begynnande vårdnadstvisten ur föräldrarnas perspektiv? Vilken betydelse har förälderns kön i upplevelserna av skilsmässoprocessen, den begynnande vårdnadstvisten och behovet av stöd? De analysmetoder som använts inkluderar direkta fördelningar, korstabulering, chi-kvadrattest och analyser baserade på medelvärden, samt teoribaserad innehållsanalys och tematisering.

Resultaten visar att separationsprocessen och den begynnande vårdnadstvisten försvagar förälderns sinnesstämning och känsla av koherens, och orsakar ett behov av stöd. Enligt studien återhämtade sig kvinnor i genomsnitt bättre än män från skilsmässan och den begynnande vårdnadstvisten vid tidpunkten för studien. Kvinnor sökte mer aktivt utomstående hjälp och hade ofta ett bredare socialt stödnätverk. Männens återhämtning försvagades särskilt av brusten kontakt med sitt barn.

En begynnande vårdnadstvist verkade vara ett kontinuum, där kommunikations-utmaningar mellan föräldrar oftast ledde till att man sökte hjälp från myndigheterna. Meningsskiljaktigheter uppstod särskilt gällande barnets umgängestider, hänsynen till barnets bästa, samt de kostnader som barnet ådragit sig och deras fördelning.

Könsbaserade erfarenheter var också märkbara i manifestationerna av den begynnande vårdnadstvisten. Män rapporterade att de oftare än kvinnor hindrades från att kontakta sitt barn, medan kvinnor motvilligt gick med på möten mellan barnet och den andra föräldern, trots att de inte ansåg det vara i barnets bästa intresse. Dessutom noterades särskilt hur även avsiktlig mobbning förekom i en del av de begynnande vårdnadstvisterna. Medvetenheten om att mobbning i samband med vårdnadstvister kan förekomma i vilket skede som helst av konflikten, belyser vikten av att identifiera våld.

I den begynnande vårdnadstvisten sökte föräldrarna oftast aktivt hjälp via myndigheterna. Majoriteten av föräldrarna hoppades få hjälp med låg tröskel inom cirka sju arbetsdagar efter att de kontaktats. Myndigheternas svar på en begynnande vårdnadstvist uppfattades ofta som otillräckliga. Enligt föräldrarnas erfarenheter hade myndigheterna svårt att reagera på hot om våld, förhindra möten mellan barn och föräldrar och mobbning i vårdnadstvister.

När det gäller tematiken kring begynnande vårdnadstvister handlar ett av studiens viktigaste resultat om en förälders motivation att komma överens med den andra föräldern i barnrelaterade frågor. Enligt föräldrarnas erfarenheter var deras lösningsmotivation klart högre under separationsprocessen än vid tidpunkten för studien. Det fanns inte heller några skillnader mellan könen i lösningsmotivation. Inom separationsstöd är det viktigt att beakta hur föräldrar ofta har en bättre lösningsmotivation omedelbart efter separationen. Baserat på resultaten är det avgörande i en begynnande vårdnadstvist att erbjuda snabbt stöd och en överenskommelse som uppmuntrar till samarbetande föräldraskap.