En slags eller ett slags nyhetssvenska : En konstruktionsgrammatisk jämförelse mellan finlandssvenskt och sverigesvenskt nyhetsspråk

Abstract

Denna kandidatavhandling undersöker bruket av konstruktionerna en slags och ett slags i finlandssvenskt och sverigesvenskt tidningsspråk. Studien fokuserar på hur konstruktionerna fördelar sig mellan de två varieteterna samt vilka språkliga och kontextuella faktorer som påverkar valet av form, särskilt i relation till huvudordets genus och ordet slag. Syftet är att belysa skillnader i normföljd, variation och pågående språklig förändring. Materialet består av tidningsartiklar från perioden 2012–2014. Det sverigesvenska materialet hämtas från SVT Nyheter, medan det finlandssvenska materialet utgörs av artiklar från HBL, VBL och ÅU. Undersökningen är empirisk och baseras på en kombination av kvantitativ och kvalitativ korpusanalys. I den kvantitativa delen analyseras förekomst, frekvens och procent, medan den kvalitativa analysen fokuserar på kontextuell analys. Resultaten visar att ett slags dominerar kraftigt i det finlandssvenska materialet, även tillsammans med utrumsubstantiv, vilket tyder på en starkare förankring i den formellt rekommenderade normen. I det sverigesvenska materialet är variationen större och en slags förekommer i högre utsträckning, vilket indikerar en friare norm och en längre framskriden språklig förändring. Vidare används en/ett slags oftare tillsammans med abstrakta substantiv i finlandssvenskan, medan sverigesvenskan i något större utsträckning även kombinerar konstruktionen med konkreta substantiv. Sammantaget visar studien att skillnaderna mellan varieteterna speglar både regional variation samt språkets dynamiska utveckling.