Bruket av pronomenet hen i Göteborgs-Posten och Hufvudstadsbladet 2012–2014
Torri, Noel (2026-01-13)
Bruket av pronomenet hen i Göteborgs-Posten och Hufvudstadsbladet 2012–2014
(13.01.2026)
Julkaisu on tekijänoikeussäännösten alainen. Teosta voi lukea ja tulostaa henkilökohtaista käyttöä varten. Käyttö kaupallisiin tarkoituksiin on kielletty.
suljettu
Julkaisun pysyvä osoite on:
https://urn.fi/URN:NBN:fi-fe2026020411368
https://urn.fi/URN:NBN:fi-fe2026020411368
Tiivistelmä
Denna avhandling handlar om bruket av det könsneutrala pronomenet hen i de svenskspråkiga tidningarna Göteborgs-Posten och Hufvudstadsbladet under åren 2012–2014. Syftet är att analysera hur ofta och i vilka sammanhang pronomenet används och också jämföra skillnader mellan sverigesvenskt och finlandssvenskt språkbruk.
Metoden är både kvantitativ och kvalitativ. Med hjälp av Korp-korpusen har jag samlat in belägg på ordet hen och analyserat hur det används i olika kontexter. Analysen bygger på fyra kategorier: generisk betydelse, könsneutralitet, anonymisering och okänt kön. Den teoretiska ramen utgår från tidigare forskning om språklig könsneutralitet och pronomenbruk, samt från min tidigare kandidatavhandling (Torri, 2017) om samma tema.
Resultaten visar tydliga skillnader mellan tidningarna. I Göteborgs-Posten används hen betydligt oftare och i flera olika funktioner: både i generisk betydelse, när könet är okänt och i fall där skribenten vill anonymisera en person. Där diskuterades pronomenet särskilt livligt år 2012 i samband med barnboken Kivi och Monsterhund, vilket väckte en bred samhällsdebatt. I Finland däremot var användningen mer begränsad och väckte inte lika mycket uppmärksamhet.
Analysen bekräftar att språkbruket speglar samhälleliga förändringar. I Sverige framstår hen som en naturlig del av ett inkluderande och normmedvetet språk, medan utvecklingen i Finland är långsammare men tydligt på väg åt samma håll. Skillnaderna kan delvis förklaras av olika språksociologiska förhållanden och av finskans inflytande, där pronomenet hän redan är könsneutralt.
Hen är inte bara en språklig nyhet utan också en social markör som väcker diskussion om kön, identitet och inkludering. I framtiden vore det nyttigt att undersöka hur bruket av hen har utvecklats under 2020-talet, till exempel i digitala medier där nya språkliga normer snabbt etableras. Även andra uttryck för könsneutralitet kunde granskas, till exempel bland språkbrukare med konservativa attityder.
Metoden är både kvantitativ och kvalitativ. Med hjälp av Korp-korpusen har jag samlat in belägg på ordet hen och analyserat hur det används i olika kontexter. Analysen bygger på fyra kategorier: generisk betydelse, könsneutralitet, anonymisering och okänt kön. Den teoretiska ramen utgår från tidigare forskning om språklig könsneutralitet och pronomenbruk, samt från min tidigare kandidatavhandling (Torri, 2017) om samma tema.
Resultaten visar tydliga skillnader mellan tidningarna. I Göteborgs-Posten används hen betydligt oftare och i flera olika funktioner: både i generisk betydelse, när könet är okänt och i fall där skribenten vill anonymisera en person. Där diskuterades pronomenet särskilt livligt år 2012 i samband med barnboken Kivi och Monsterhund, vilket väckte en bred samhällsdebatt. I Finland däremot var användningen mer begränsad och väckte inte lika mycket uppmärksamhet.
Analysen bekräftar att språkbruket speglar samhälleliga förändringar. I Sverige framstår hen som en naturlig del av ett inkluderande och normmedvetet språk, medan utvecklingen i Finland är långsammare men tydligt på väg åt samma håll. Skillnaderna kan delvis förklaras av olika språksociologiska förhållanden och av finskans inflytande, där pronomenet hän redan är könsneutralt.
Hen är inte bara en språklig nyhet utan också en social markör som väcker diskussion om kön, identitet och inkludering. I framtiden vore det nyttigt att undersöka hur bruket av hen har utvecklats under 2020-talet, till exempel i digitala medier där nya språkliga normer snabbt etableras. Även andra uttryck för könsneutralitet kunde granskas, till exempel bland språkbrukare med konservativa attityder.