Hur kön och könsstereotyper framträder i två gymnasieläroböcker för svenska som andraspråk i Finland : En jämförande studie mellan situationen på 1990- och 2020-talet

Abstract

Syftet med avhandlingen är att undersöka och jämföra hur kön och könsstereotyper framträder i två svenskspråkiga gymnasieläroböcker, Puls 5 från 1994 och Fokus 5 från 2022. Dessa två böcker har använts i finskspråkiga skolor i Finland under två olika årtionden. Under dessa årtionden har två olika gymnasieläroplaner varit i bruk. Förekomsten av olika könsstereotyper analyserades i förhållande till gymnasieläroplanerna som gällde under tiden i fråga. Läroplanerna utgör undersökningens sekundära material. Forskningsfrågorna som besvaras i avhandlingen är följande: 1. Hur frekvent förekommer de olika könsspecifika pronomina i läroböckerna Puls (1994) och Fokus (2022)? 2. Hur ser könsfördelningen ut i bilderna i läroböckerna Puls (1994) och Fokus (2022)? 3. Hur framställs olika könsstereotyper i de två läroböckerna? 4. Återspeglas eventuellt ändringarna i läroplanerna i de sätt könsstereotyperna presenteras i de två läroböckerna? Undersökningsmetoden är både kvantitativ och kvalitativ. Den kvantitativa undersökningen fokuserar på andelarna av de könsspecifika pronomina i texterna och på hur ofta de olika könen syns i bilderna. Den kvalitativa delen består av hur könsstereotyper presenteras i läroböckerna. Resultaten tyder på att den äldre läroboken innehåller flera bilder på män än kvinnor. Det finns även flera könsstereotyper i boken från 1994 än i boken från 2022. Andelen av de olika könsspecifika pronomina var däremot nästan identiska i böckerna; i Fokus (2022) är andelen av maskulina pronomina två procent högre än i den äldre boken Puls (1994). Den slutsats som går att dra på grund av undersökningen är att det modernare forskningsmaterialet innehåller bilder som är mera jämlika än de i det äldre materialet och att det äldre materialet innehåller flera könsstereotyper.