Dialektala drag hos fyra generationer - En studie av Ekenässpråkets utveckling
972.48 KB
avoin
Julkaisu on tekijänoikeussäännösten alainen. Teosta voi lukea ja tulostaa henkilökohtaista käyttöä varten. Käyttö kaupallisiin tarkoituksiin on kielletty.
Lataukset1579
Pysyvä osoite
Verkkojulkaisu
DOI
Tiivistelmä
Ekenäs är en ort i västra Nyland med ca 11 000 invånare. Ungefär 82,5 % av befolkningen
har svenska som modersmål. Enligt tidigare forskning hör Nyland inte till de mest
dialekttrogna landskapen. Dialekterna finns kvar men talas inte på samma sätt som förut.
Dialektutjämningen som sker beror på att ungdomarna mer och mer går över till
standardspråket medan den äldre generationen talar dialekt.
I min pro gradu avhandling undersöker jag hur Ekenässpråket varierar mellan fem
informanter från fyra olika generationer samt fördjupar förståelsen om västnyländsk
dialekt och dess förändring över generationer. I den kvalitativa fallstudien har jag
analyserat dialektsärdrag genom att både skriva ner och spela in tal av fem informanter i
vardagliga situationer. Urvalet av informanter bestämdes av deras åldersskillnad och att
de var från samma stad. Fallstudien har ett etnografiskt grepp eftersom jag deltog själv i
den sociala kontexten som analyserades. Efter analyserna av resultaten intervjuade jag
informanterna för att se om mina resultat motsvarar hur de själva uppfattar sitt språkbruk.
Vid intervjuerna fick varje informant besvara fyra korta frågor om västnyländska
dialektdrag och förhållandet till sin egen dialekt. Dialekten hade en viktig roll för
identiteten för en del av informanterna.
Det största stödet för denna fallstudie har varit Ann-Marie Ivars bok Dialekter och
småstadsspråk, som var den första publikationen i projektet Svenskan i Finland – I dag
och i går, utgiven 2015. Därtill har forskarna Margareta Svahns och Jenny Nilssons bok
Dialektutjämning i Västsverige (2014) som handlar om dialektförändring varit till stort
hjälp.
Någon stark pågående dialektutjämning i Ekenäs märks inte i materialet, eftersom
den yngsta av de vuxna informanterna har den starkaste dialekten. En av de slutsatser
man kan dra av analyserna är att de gemensamma och mest centrala särdragen hos alla
vuxna informanter i materialet är svansdubblering, kortstavighet, synkopering och
apokopering. De här lokala dragen används så pass ofta och är tillräckligt vardagliga för
att ge Ekenäsborna en egen språklig identitet. I intervjuerna visade det sig samt att det är
möjligt att standardisera sitt språk om man är medveten om sina dialektdrag.
Sammanfattningsvis kan man konstatera att Ekenässpråket varierar mellan
generationer men att alla informanter talar västnyländsk dialekt. Sättet att tala beror på
språk- och kulturkontakter och att man är medveten om de särdrag som är typiska för ens
egen dialekt. Det skulle vara viktigt och intressant att forska vidare i dialektutjämning
och -förändring i västnyländskt perspektiv.