Översättning av neologismer. En studie av nybildade substantiv i romanen Pussikaljaromaani och dess översättning till svenska

Abstract

Syftet med denna avhandling är att redogöra för hur nybildade substantiv i Mikko Rimminens roman Pussikaljaromaani har översatts till svenska. Avhandlingen fokuserar på vilka översättningsmetoder och översättningsmotsvarigheter översättaren har använt sig av vid översättningen av nybildade substantiv, dvs. neologismer. Centralt i studien är vidare i vilken utsträckning de ursprungliga betydelser som skapats av författaren har bevarats i måltexten.

Materialet i avhandlingen består av 182 neologismer som har samlats ur romanens origi-nalversion på finska. I materialet ingår därtill neologismernas översättningsmotsvarighet-er som har excerperats ut den svenska versionen Öl, vänskap och tärningsspel. Forsk-ningsmetoderna är både kvantitativa och kvalitativa.

Den teoretiska bakgrunden för studien är ordbildningslära och översättningsvetenskap. I den teoretiska delen av avhandlingen definierar jag begreppet neologism och redogör för bildandet av neologismer samt vilka olika metoder det finns att översätta dem. Analysen av översättningsmetoder bygger på B.J. Epsteins teori om neologismer (2012).

Översättningsmotvarigheterna i materialet har indelats i tre huvudkategorier: existerande substantiv (standarduttryck, lexikonmotsvarighet), omformulering och nybildning. För att kunna analysera förekomsten av olika översättningsmotsvarigheter i materialet har jag vidare delat in beläggen i Epsteins kategorier anpassning, ersättning, förklaring och standardisering.

Resultaten visar att det är möjligt att översätta finska ord som är utmanande och att det finns flera olika översättningsmetoder att tillämpa. Analysen visar vidare att det oftast är möjligt att hitta en översättningsmotsvarighet som fungerar både stilistiskt och förmed-lar samma betydelse.