”Tar med dama di på tur, men bare kun for å dressere henne” : En SFL-baserad kritisk diskursanalys av kön och makt i russelåttexter
1.11 MB
avoin
Julkaisu on tekijänoikeussäännösten alainen. Teosta voi lukea ja tulostaa henkilökohtaista käyttöä varten. Käyttö kaupallisiin tarkoituksiin on kielletty.
Lataukset9
Pysyvä osoite
Verkkojulkaisu
DOI
Tiivistelmä
Denna pro gradu-avhandling undersöker hur män och kvinnor framställs i norska russelåttexter och hur maktutövning synliggörs i texterna. Russemusik är en omdiskuterad musikgenre som trots detta har fått relativt lite akademisk uppmärksamhet. Avhandlingens syfte är att analysera hur språk och makt är sammanflätade i russemusikens diskurs ur ett könsperspektiv samt hur män och kvinnor positioneras genom grammatiska val.
Analysen omfattar tio populära russelåtar, vilka analyseras med hjälp av kritisk diskursanalys och systemisk-funktionell lingvistik. Analysens första del fokuserar på en diskursiv genomgång medan den andra delen utgörs av en funktionell-grammatisk analys. Den första delen undersöker hur språket i texterna används för att framställa män respektive kvinnor samt vilka premisser och ideologier som ligger bakom det sagda. Den andra delen fokuserar på hur könen positioneras genom den ideationella metafunktionen inom SFL, kompletterad med en analys av språkhandlingar inom den interpersonella metafunktionen.
Resultaten visar att texterna präglas av tydligt könsstereotypa framställningar och att rådande maktförhållanden manifesteras starkt. Sexuella referenser är typiska i materialet och är tydligt könade. Dessa framställningar speglar den dominerande mansbilden inom hegemonisk maskulinitet, sexuell skriptteori och sexuell dubbelmoral. Kvinnors roll i texterna är i första hand tillfredsställande, medan mäns överordning i förhållande till kvinnor är tydlig och inte ifrågasätts i någon av texterna. Dessa aspekter diskuteras också i relation till humor och dess ideologiska funktion, eftersom humor och provokation ofta framstår som kännetecknande för russemusik.
Den funktionell-grammatiska analysen visar att män i större utsträckning fungerar som aktörer i materiella processer, och särskilt i materiella påståenden. Detta kan tolkas som att mäns roll i diskursen är mer aktiv. Kvinnor förekommer däremot betydligt oftare som mål i materiella processer, vilket innebär att de positioneras som dem handlingen riktas mot. I attributiva relationella processer fungerar kvinnor något oftare som bärare än män, dock i nästan lika stor utsträckning. Detta resultat framstår som något överraskande.
Avhandlingen avslutas med en diskussion om möjliga effekter av dessa könsframställningar. Framställningar av samtycke, kvinnors tillfredsställande roll, hypersexualiserade bilder av manlig sexualitet samt förändrade situations- och kulturkontexter diskuteras.