Attityder och motivation till svenskinlärning hos elever i årskurserna 4 och 6 i A- och B-svenska
Reinikainen, Evita (2019-10-08)
Attityder och motivation till svenskinlärning hos elever i årskurserna 4 och 6 i A- och B-svenska
(08.10.2019)
Julkaisu on tekijänoikeussäännösten alainen. Teosta voi lukea ja tulostaa henkilökohtaista käyttöä varten. Käyttö kaupallisiin tarkoituksiin on kielletty.
avoin
Julkaisun pysyvä osoite on:
https://urn.fi/URN:NBN:fi-fe2019102134119
https://urn.fi/URN:NBN:fi-fe2019102134119
Tiivistelmä
Syftet med min avhandling är att utreda finskspråkiga elevers attityder och motivation till svenskinlärning i årskurserna 4 och 6. Jag vill undersöka hur åldern påverkar attityderna och motivationen till svenskinlärning. Dessutom studerar jag vad för slags attityder och hurdan motivation elever har till att lära sig svenska samt vilka slags skillnader det finns mellan dessa två årskurser. Jag analyserar också hur attityderna och motivationen framkommer i de teckningar som eleverna har ritat.
Avhandlingens material utgörs av enkätsvar av 33 informanter av vilka 16 gick i årskurs 4 och hade valt svenska som ett frivilligt A2-språk och 17 gick i årskurs 6 och studerade svenska som ett obligatoriskt B1-språk. Eleverna i båda årskurserna hade vid tidpunkten för datainsamlingen inlett sina svenskstudier för ungefär två månader sedan. Frågeformuläret har tre olika delar som innehåller 25 slutna frågor, 4 öppna påståenden och en teckningsuppgift. Jag använder både kvantitativa och kvalitativa metoder i analysen. De utvalda slutna frågorna analyseras kvantitativt och resultaten av de två informantgrupperna jämförs sinsemellan. De öppna frågorna och teckningsuppgiften analyseras kvalitativt.
Resultaten visar att eleverna i årskurs 4 har mycket positiva attityder och hög motivation till svenskinlärning. Attityderna till svenskinlärning hos eleverna i årskurs 6 är mer negativa fast många sjätteklassister hade svarat att det är trevligt att lära sig svenska. Motivationen för att lära sig svenska är relativt hög i båda årskurserna men enligt resultaten har sjätteklassisterna en lägre motivation än fjärdeklassisterna. Således tyder resultaten på att attityderna och motivationen påverkas negativt av åldern. I teckningarna framkommer positivitet och hög motivation genom att bilden föreställer en aktiv och glad svenskinlärare, som vill bevisa sina svenskkunskaper medan negativitet och låg motivation förmedlas genom bilder där inlärare sover på svensklektioner och är passiv och apatisk.
Då antalet informanter i denna studie var begränsat vore det intressant att undersöka ämnet vidare med ett större antal informanter. Temat är komplext varför informanternas egna erfarenheter borde undersökas mer ingående, exempelvis genom intervjuer.
Avhandlingens material utgörs av enkätsvar av 33 informanter av vilka 16 gick i årskurs 4 och hade valt svenska som ett frivilligt A2-språk och 17 gick i årskurs 6 och studerade svenska som ett obligatoriskt B1-språk. Eleverna i båda årskurserna hade vid tidpunkten för datainsamlingen inlett sina svenskstudier för ungefär två månader sedan. Frågeformuläret har tre olika delar som innehåller 25 slutna frågor, 4 öppna påståenden och en teckningsuppgift. Jag använder både kvantitativa och kvalitativa metoder i analysen. De utvalda slutna frågorna analyseras kvantitativt och resultaten av de två informantgrupperna jämförs sinsemellan. De öppna frågorna och teckningsuppgiften analyseras kvalitativt.
Resultaten visar att eleverna i årskurs 4 har mycket positiva attityder och hög motivation till svenskinlärning. Attityderna till svenskinlärning hos eleverna i årskurs 6 är mer negativa fast många sjätteklassister hade svarat att det är trevligt att lära sig svenska. Motivationen för att lära sig svenska är relativt hög i båda årskurserna men enligt resultaten har sjätteklassisterna en lägre motivation än fjärdeklassisterna. Således tyder resultaten på att attityderna och motivationen påverkas negativt av åldern. I teckningarna framkommer positivitet och hög motivation genom att bilden föreställer en aktiv och glad svenskinlärare, som vill bevisa sina svenskkunskaper medan negativitet och låg motivation förmedlas genom bilder där inlärare sover på svensklektioner och är passiv och apatisk.
Då antalet informanter i denna studie var begränsat vore det intressant att undersöka ämnet vidare med ett större antal informanter. Temat är komplext varför informanternas egna erfarenheter borde undersökas mer ingående, exempelvis genom intervjuer.