”Bokmålet er en bastard” Norrmäns attityder till de två norska skriftspråken på 1970- och 50-talen
Toikka, Senni (2024-05-17)
”Bokmålet er en bastard” Norrmäns attityder till de två norska skriftspråken på 1970- och 50-talen
(17.05.2024)
Julkaisu on tekijänoikeussäännösten alainen. Teosta voi lukea ja tulostaa henkilökohtaista käyttöä varten. Käyttö kaupallisiin tarkoituksiin on kielletty.
avoin
Julkaisun pysyvä osoite on:
https://urn.fi/URN:NBN:fi-fe2024061352161
https://urn.fi/URN:NBN:fi-fe2024061352161
Tiivistelmä
Syftet med avhandlingen har varit att undersöka norrmäns attityder till Norges två skriftspråk bokmål och nynorska. Jag har undersökt hurdana attityder det förekommer till skriftspråken på 1950- och 70-talen på den norska tidningen Aftenposten samt utrett vilka teman attityderna är kopplade till. Vidare har jag undersökt förekomsten av negativa respektive positiva attityder på båda årtiondena. I tillägg har jag jämfört årtiondena och studerat hur attityderna har förändrats genom tid, samt om det finns samband mellan attitydernas förekomst och språkhistoriska händelser.
Som material har jag använt insändare från tidningen Aftenposten som hör till Norges största tidningar. Materialet är hämtad från Norges Nationalbibliotekets digitala arkiv i Oslo och består av insändare publicerade mellan 1950–59 och 1970–79 på två olika spalter i Aftenposten. Analysmetoden i studien är kvalitativ, materialbaserad innehållsanalys men den har också kvalitativa inslag. Jag har analyserat materialet genom att gruppera det i fyra olika kategorier, vilket har tydliggjort materialet och ökat dess informativa innehåll. Kategorierna har utformats utifrån materialets behov för att best besvara forskningsfrågorna.
Analysen visar att största delen av attityder till skriftspråken på 1950-talet är negativa och att största delen av negativa attityder är till nynorska. Det förekommer inga positiva attityder till nynorska på 50-talet, och till bokmål förekommer det endast få positiva och negativa attityder. När man ser på 70-talet har attityderna förändrats och åsikterna jämnats ut, fastän negativa attityder till nynorska är fortfarande dominerande. Antalet positiva attityder till både bokmål och nynorska har ändå ökats från 50-talet. Distribution mellan fyra analyskategorier har däremot inte förändrat betydande mycket från 50-talet till 70-talet. Det är mediaspråk som har kommenterats mest i materialet, medan procentandel insändare som hör till övriga kategorier är relativt litet och jämn mellan kategorierna.
Som material har jag använt insändare från tidningen Aftenposten som hör till Norges största tidningar. Materialet är hämtad från Norges Nationalbibliotekets digitala arkiv i Oslo och består av insändare publicerade mellan 1950–59 och 1970–79 på två olika spalter i Aftenposten. Analysmetoden i studien är kvalitativ, materialbaserad innehållsanalys men den har också kvalitativa inslag. Jag har analyserat materialet genom att gruppera det i fyra olika kategorier, vilket har tydliggjort materialet och ökat dess informativa innehåll. Kategorierna har utformats utifrån materialets behov för att best besvara forskningsfrågorna.
Analysen visar att största delen av attityder till skriftspråken på 1950-talet är negativa och att största delen av negativa attityder är till nynorska. Det förekommer inga positiva attityder till nynorska på 50-talet, och till bokmål förekommer det endast få positiva och negativa attityder. När man ser på 70-talet har attityderna förändrats och åsikterna jämnats ut, fastän negativa attityder till nynorska är fortfarande dominerande. Antalet positiva attityder till både bokmål och nynorska har ändå ökats från 50-talet. Distribution mellan fyra analyskategorier har däremot inte förändrat betydande mycket från 50-talet till 70-talet. Det är mediaspråk som har kommenterats mest i materialet, medan procentandel insändare som hör till övriga kategorier är relativt litet och jämn mellan kategorierna.