Kielimentori-ohjelma kaksikielisessä terveyskeskuksessa
Eriksson, Tanja (2025-12-05)
Kielimentori-ohjelma kaksikielisessä terveyskeskuksessa
Eriksson, Tanja
(05.12.2025)
Turun yliopisto
Julkaisun pysyvä osoite on:
https://urn.fi/URN:ISBN:978-952-02-0409-9
https://urn.fi/URN:ISBN:978-952-02-0409-9
Kuvaus
navigointi mahdollista
kuvilla vaihtoehtoiset kuvaukset
taulukot saavutettavia
looginen lukemisjärjestys
kuvilla vaihtoehtoiset kuvaukset
taulukot saavutettavia
looginen lukemisjärjestys
Tiivistelmä
Hyvä kommunikaatio potilaiden ja terveydenhuollon ammattilaisten välillä on turvallisen terveydenhuollon edellytys. Potilaalle on tärkeää tulla kuulluksi ja ymmärretyksi omalla äidinkielellään. Lääkärin heikko kielitaito saattaa vaarantaa potilasturvallisuuden, mikäli potilas esimerkiksi jättää terveyshuolensa hoitamatta puutteellisen kommunikaation vuoksi. Suomessa on huomattava pula lääkäreistä kaksikielisissä terveyskeskuksissa, ja erityisesti ruotsinkielisten lääkäreiden rekrytointi on ollut haastavaa.
Tämän tutkimuksen tavoitteena oli kehittää ja implementoida Kielimentori-ohjelma kaksikieliseen julkiseen terveyskeskukseen Pohjanmaalla. Selvitimme ensin osallistujien käsityksiä kaksikielisyydestä ennen koulutusintervention toteutusta. Tutkimme lisäksi osallistujien näkemyksiä potilaan kohtaamisen erityispiirteistä kaksikielisessä terveyskeskuksessa. Kyseessä on laadullinen lääketieteen koulutuksen interventiotutkimus, jossa aineistona on osallistujien semi-strukturoidut haastattelut ennen ja jälkeen Kielimentori-ohjelmaa.
Yhteensä 14 erikoistuvaa lääkäriä osallistui kahteen interventioryhmään vuosina 2019–2021. Kolme eläkkeellä olevaa kaksikielistä lääkäriä rekrytoitiin kielimentoreiksi. Oppimismenetelminä oli yksilöllinen kielimentorointi ja pienryhmäoppiminen sisältäen potilastapauskeskusteluja ja draamaharjoituksia.
Tutkimuksessa havaittiin, että erikoistuvien lääkärin käsitys kaksikielisyydestä muotoutuu monenlaisia tunteita herättäneistä kokemuksista koulu- ja opiskeluaikana sekä lääkärin työssä. Työympäristön ja vapaa-ajalla koetun kieliympäristön merkitys on olennainen. Kielimentori-ohjelmassa tärkeää oli potilastyöhön integroitu toiminta sekä oppimisen ilo ja psykologisesti turvallinen oppimisilmapiiri. Kaksikielisessä terveyskeskuksessa potilaan kohtaamista tukee kielikumppanuus sekä luottamus yhteisen ymmärryksen löytymiseen vastaanotolla ja työyhteisössä.
Kaksikielisyys on laaja ja monitahoinen asia, joka tulee ottaa huomioon luotaessa psykologisesti turvallinen oppimisilmapiiri terveydenhuollon organisaatiossa. Kielimentori-ohjelma on koulutusinterventio, joka tukee erikoistuvia lääkäreitä sitoutumaan työhön kaksikielisessä terveyskeskuksessa. Språkmentor-programmet i en tvåspråkig hälsocentral
En god kommunikation mellan patienter och vårdpersonal är en förutsättning för en säker vård. Det är viktigt att patienten blir hörd och förstådd på sitt modersmål. Läkarens dåliga språkkunskaper kan äventyra patientsäkerheten till exempel om patienten inte sköter sina hälsoproblem på grund av bristfällig kommunikation. Det råder stor brist på läkare vid de tvåspråkiga hälsocentralerna i Finland, och det har varit svårt att rekrytera i synnerhet svenskspråkiga läkare.
Målet med detta studie var att utveckla och genomföra Språkmentor-programmet på en tvåspråkig hälsocentral i Österbotten. Först undersökte vi deltagarnas uppfattningar om tvåspråkighet innan vi genomförde utbildningsinterventionen. Dessutom studerade vi deltagarnas perspektiv på de unika egenskaperna vid patientmötet på en tvåspråkig hälsocentral. Detta är en kvalitativ interventionsstudie inom medicinsk utbildning, som består av semistrukturerade intervjuer med deltagare före och efter Språkmentor-programmet.
Totalt 14 läkare under specialisering deltog i två interventionsgrupper mellan 2019 och 2021. Tre pensionerade tvåspråkiga läkare rekryterades som språkmentorer. Inlärningsmetoderna var individuell språkmentorering och inlärning i små grupper, inklusive diskussioner om patientfall och dramaövningar.
I undersökningen framkom det att deltagarnas uppfattning om tvåspråkighet formas av upplevelser som väckt många olika känslor i skolan, studierna och i läkarens arbete. Betydelsen av arbetsmiljön och den språkmiljö som upplevs på fritiden är väsentlig. I Språkmentor-programmet var det viktigt att ha aktiviteter integrerade i patientarbetet, liksom glädjen i att lära sig och en psykologiskt trygg inlärningsatmosfär. På en tvåspråkig hälsocentral stöds mötet med patienterna av språkliga partnerskap. Viktigt är tilliten för att man hittar en gemensam förståelse på mottagningen och i arbetsgemenskapen.
Tvåspråkighet är en bred och mångfacetterad fråga som man måste ta hänsyn till när man skapar en psykologiskt trygg inlärningsatmosfär i en hälso- och sjukvårdsorganisation. Språkmentor-programmet är en utbildningsintervention som hjälper läkare under specialisering att förbinda sig att arbeta på en tvåspråkig vårdcentral. Language Mentoring program in a bilingual health care centre
Good communication between patients and healthcare professionals is a requirement for safe healthcare. It is important for patients to be heard and understood in their mother tongue. Physician’s poor language skills may jeopardise patient safety if, for example, a patient leaves their health concerns untreated due to inadequate communication. There is a significant shortage of physicians in bilingual health centres in Finland, and recruiting Swedish-speaking physicians in particular has been challenging.
Aim of this study was to develop and implement a Language Mentoring program for a bilingual public health care centre in Ostrobothnia. In order to develop a work-place integrated program we explored first participating specialising physicians’ perceptions of bilingualism. Additionally, we explored the participants’ views on the characteristics of patient encounters in a bilingual health care centre. This qualitative study in medical education utilized semi-structured interviews conducted before and after the program, analysed using thematic analysis and a phenomenological approach.
Fourteen specialising physicians participated in two different interventions during 2019–2021. Three retired bilingual physicians were recruited as language mentors. The learning methods were individual language mentoring and small group learning, including patient case discussions and drama workshops.
The study found that specialising physicians' perception of bilingualism is shaped by diverse emotional experiences in school, studies, and medical practice. The significance of the language environment at work and leisure time is crucial. In the Language Mentor programme, activities integrated into patient work, the joy of learning, and a psychologically safe learning atmosphere were essential. In a bilingual health centre, patient encounters are supported by language partnership and trust in finding achieving mutual understanding.
Bilingualism is a broad issue to be considered when creating a psychologically safe learning atmosphere in a health care organisation. The language mentoring programme can be one method supporting specialising physicians in committing working in a bilingual health care centre.
Tämän tutkimuksen tavoitteena oli kehittää ja implementoida Kielimentori-ohjelma kaksikieliseen julkiseen terveyskeskukseen Pohjanmaalla. Selvitimme ensin osallistujien käsityksiä kaksikielisyydestä ennen koulutusintervention toteutusta. Tutkimme lisäksi osallistujien näkemyksiä potilaan kohtaamisen erityispiirteistä kaksikielisessä terveyskeskuksessa. Kyseessä on laadullinen lääketieteen koulutuksen interventiotutkimus, jossa aineistona on osallistujien semi-strukturoidut haastattelut ennen ja jälkeen Kielimentori-ohjelmaa.
Yhteensä 14 erikoistuvaa lääkäriä osallistui kahteen interventioryhmään vuosina 2019–2021. Kolme eläkkeellä olevaa kaksikielistä lääkäriä rekrytoitiin kielimentoreiksi. Oppimismenetelminä oli yksilöllinen kielimentorointi ja pienryhmäoppiminen sisältäen potilastapauskeskusteluja ja draamaharjoituksia.
Tutkimuksessa havaittiin, että erikoistuvien lääkärin käsitys kaksikielisyydestä muotoutuu monenlaisia tunteita herättäneistä kokemuksista koulu- ja opiskeluaikana sekä lääkärin työssä. Työympäristön ja vapaa-ajalla koetun kieliympäristön merkitys on olennainen. Kielimentori-ohjelmassa tärkeää oli potilastyöhön integroitu toiminta sekä oppimisen ilo ja psykologisesti turvallinen oppimisilmapiiri. Kaksikielisessä terveyskeskuksessa potilaan kohtaamista tukee kielikumppanuus sekä luottamus yhteisen ymmärryksen löytymiseen vastaanotolla ja työyhteisössä.
Kaksikielisyys on laaja ja monitahoinen asia, joka tulee ottaa huomioon luotaessa psykologisesti turvallinen oppimisilmapiiri terveydenhuollon organisaatiossa. Kielimentori-ohjelma on koulutusinterventio, joka tukee erikoistuvia lääkäreitä sitoutumaan työhön kaksikielisessä terveyskeskuksessa.
En god kommunikation mellan patienter och vårdpersonal är en förutsättning för en säker vård. Det är viktigt att patienten blir hörd och förstådd på sitt modersmål. Läkarens dåliga språkkunskaper kan äventyra patientsäkerheten till exempel om patienten inte sköter sina hälsoproblem på grund av bristfällig kommunikation. Det råder stor brist på läkare vid de tvåspråkiga hälsocentralerna i Finland, och det har varit svårt att rekrytera i synnerhet svenskspråkiga läkare.
Målet med detta studie var att utveckla och genomföra Språkmentor-programmet på en tvåspråkig hälsocentral i Österbotten. Först undersökte vi deltagarnas uppfattningar om tvåspråkighet innan vi genomförde utbildningsinterventionen. Dessutom studerade vi deltagarnas perspektiv på de unika egenskaperna vid patientmötet på en tvåspråkig hälsocentral. Detta är en kvalitativ interventionsstudie inom medicinsk utbildning, som består av semistrukturerade intervjuer med deltagare före och efter Språkmentor-programmet.
Totalt 14 läkare under specialisering deltog i två interventionsgrupper mellan 2019 och 2021. Tre pensionerade tvåspråkiga läkare rekryterades som språkmentorer. Inlärningsmetoderna var individuell språkmentorering och inlärning i små grupper, inklusive diskussioner om patientfall och dramaövningar.
I undersökningen framkom det att deltagarnas uppfattning om tvåspråkighet formas av upplevelser som väckt många olika känslor i skolan, studierna och i läkarens arbete. Betydelsen av arbetsmiljön och den språkmiljö som upplevs på fritiden är väsentlig. I Språkmentor-programmet var det viktigt att ha aktiviteter integrerade i patientarbetet, liksom glädjen i att lära sig och en psykologiskt trygg inlärningsatmosfär. På en tvåspråkig hälsocentral stöds mötet med patienterna av språkliga partnerskap. Viktigt är tilliten för att man hittar en gemensam förståelse på mottagningen och i arbetsgemenskapen.
Tvåspråkighet är en bred och mångfacetterad fråga som man måste ta hänsyn till när man skapar en psykologiskt trygg inlärningsatmosfär i en hälso- och sjukvårdsorganisation. Språkmentor-programmet är en utbildningsintervention som hjälper läkare under specialisering att förbinda sig att arbeta på en tvåspråkig vårdcentral.
Good communication between patients and healthcare professionals is a requirement for safe healthcare. It is important for patients to be heard and understood in their mother tongue. Physician’s poor language skills may jeopardise patient safety if, for example, a patient leaves their health concerns untreated due to inadequate communication. There is a significant shortage of physicians in bilingual health centres in Finland, and recruiting Swedish-speaking physicians in particular has been challenging.
Aim of this study was to develop and implement a Language Mentoring program for a bilingual public health care centre in Ostrobothnia. In order to develop a work-place integrated program we explored first participating specialising physicians’ perceptions of bilingualism. Additionally, we explored the participants’ views on the characteristics of patient encounters in a bilingual health care centre. This qualitative study in medical education utilized semi-structured interviews conducted before and after the program, analysed using thematic analysis and a phenomenological approach.
Fourteen specialising physicians participated in two different interventions during 2019–2021. Three retired bilingual physicians were recruited as language mentors. The learning methods were individual language mentoring and small group learning, including patient case discussions and drama workshops.
The study found that specialising physicians' perception of bilingualism is shaped by diverse emotional experiences in school, studies, and medical practice. The significance of the language environment at work and leisure time is crucial. In the Language Mentor programme, activities integrated into patient work, the joy of learning, and a psychologically safe learning atmosphere were essential. In a bilingual health centre, patient encounters are supported by language partnership and trust in finding achieving mutual understanding.
Bilingualism is a broad issue to be considered when creating a psychologically safe learning atmosphere in a health care organisation. The language mentoring programme can be one method supporting specialising physicians in committing working in a bilingual health care centre.
Kokoelmat
- Väitöskirjat [3042]
