Motivation och motstånd – svensklärares syn på elevers inställning till svenska i finskspråkiga skolor

Abstract

Syftet med denna avhandling är att undersöka inlärares attityder och motivation i förhållande till svenska språket ur lärarnas perspektiv i finskspråkiga skolor. Mer specifikt syftar studien till att analysera vilka typer av attityder lärarna möter i sin undervisningsvardag samt hur de arbetar för att påverka och utveckla dessa attityder. Vidare fokuserar studien på vilka pedagogiska strategier och lösningar lärare använder i arbetet med inlärare som upplever låg motivation för att studera svenska eller som lider av prestationsångest i samband med muntlig språkproduktion under lektionerna.

Avhandlingens empiriska material består av 53 svar på en Webropol-enkät som har besvarats av svensklärare runt Finland. Enkäten innehåller både strukturerade flervalsfrågor och öppna frågor. För analysen av materialet tillämpas en kombination av kvantitativa och kvalitativa forskningsmetoder. Den kvalitativa analysen baseras på innehållsanalys, där materialet har kategoriserats och tematiserats i avhandlingens analysdel. De huvudsakliga temana utgörs av de attityder till svenska som lärarna ser i vardagen, metoder som upplevs främja inlärares motivation samt lärarnas erfarenheter av att arbeta med inlärare som upplever prestationsångest under lektionerna. Kvantitativa metoder används i beskrivningen av bakgrundsinformation, såsom i vilka landskap och på vilka skolstadier de deltagande lärarna arbetar.

Resultaten visar att inlärares attityder till svenska inte är så negativa som den samhälleliga debatten ofta ger intryck av. De största utmaningarna som lärarna ser i sin vardag är inlärares svaga kunskaper i svenska, bristande studiemotivation för att utveckla språkkunskaperna samt ett otillräckligt antal undervisningstimmar. Ett centralt resultat är att lärarens egen inställning till svenska framstår som ett av de mest betydelsefulla motivationsfrämjande verktygen. En ivrig och entusiastisk lärare med intresse för det svenska språket och nordisk kultur kan bidra till ökad motivation hos inlärare. Yngre elever motiveras i hög grad genom funktionella och elevaktiva arbetssätt som till exempel spel, medan äldre studerande i större utsträckning motiveras genom information om nyttan av kunskaper i svenska för arbetslivet och fortsatta studier. Läraren ska motiverar inlärarna att våga använda språk fast det inte är perfekt. Det viktigaste är att man blir förstådd på svenska.

Avslutningsvis visar studien att det finns behov av fortsatt forskning om attityder och motivation till svenska ur lärarnas perspektiv. Framtida studier kunde med fördel ha en snävare avgränsning, exempelvis genom att fokusera enbart på prestationsångest i språkinlärningen eller genom att genomföra en longitudinell studie som analyserar sambandet mellan inlärares attityder, motivation och inlärningsresultat i svenska.