Frågor om Ålands enspråkighet : En studie av ålänningarnas syn på språkfrågan
Rekomaa, Mari (2025-04-15)
Frågor om Ålands enspråkighet : En studie av ålänningarnas syn på språkfrågan
(15.04.2025)
Julkaisu on tekijänoikeussäännösten alainen. Teosta voi lukea ja tulostaa henkilökohtaista käyttöä varten. Käyttö kaupallisiin tarkoituksiin on kielletty.
avoin
Julkaisun pysyvä osoite on:
https://urn.fi/URN:NBN:fi-fe2025041728896
https://urn.fi/URN:NBN:fi-fe2025041728896
Tiivistelmä
Denna kandidatavhandling behandlar Ålands enspråkighet. Enligt självstyrelselagen (1144/1991) är Åland den enda enspråkigt svensk regionen i Finland, och finska har ingen officiell ställning på Åland. Syftet med avhandlingen är att undersöka hur ålänningar förhåller sig till språkfrågan och hur finska språkets ställning uppfattas på Åland. Språkfrågan är viktig på Åland, eftersom den är nära kopplad till den åländska självstyrelsen, identiteten och kulturen.
Forskningsmaterialet består av 21 debattartiklar och insändare från åren 2015–2024, publicerade i medierna Nya Åland, Ålands Tidning, och på Ålands Radio. Därtill ingår i materialet en enkätundersökning. Enkäten består av totalt 19 frågor om informanternas bakgrund och åsikter samt öppna frågor om språkpolitik och Ålands situation. Enkäten besvarades av 35 ålänningar. Metoden är kvalitativ för både debatten i de olika medierna och enkätsvaren, medan kvantitativa metoder används för att skapa översikt över enkätsvaren. Även diskussionsanalys används som metod i mediedebatten.
Resultaten överensstämmer med tidigare forskning. Finska språkets påverkan upplevs dels negativt, delvis positivt. I debattartiklarna är negativa synpunkter mer framträdande än i enkätsvaren. Negativiteten beror på att Åland önskas förbli enspråkigt, där finska uppfattas som ett hot, men samtidigt förstår man att Åland tillhör Finland. Äldre informanter anser att finska är viktigare i deras yrkesliv, medan yngre förstår språkets betydelse samtidigt som de själva inte behöver finska. Enkätsvaren innehåller liknande teman och stöder mediedebatten, vilket förstärker resultaten. Språkfrågan innehåller många perspektiv och teman, och generellt är inställningen positiv till finskans och svenskans ställning. Alla språk anses ha sin plats, men de får inte påverka svenskans ställning negativt. Att behärska flera språk ses som en rikedom.
Forskningsmaterialet består av 21 debattartiklar och insändare från åren 2015–2024, publicerade i medierna Nya Åland, Ålands Tidning, och på Ålands Radio. Därtill ingår i materialet en enkätundersökning. Enkäten består av totalt 19 frågor om informanternas bakgrund och åsikter samt öppna frågor om språkpolitik och Ålands situation. Enkäten besvarades av 35 ålänningar. Metoden är kvalitativ för både debatten i de olika medierna och enkätsvaren, medan kvantitativa metoder används för att skapa översikt över enkätsvaren. Även diskussionsanalys används som metod i mediedebatten.
Resultaten överensstämmer med tidigare forskning. Finska språkets påverkan upplevs dels negativt, delvis positivt. I debattartiklarna är negativa synpunkter mer framträdande än i enkätsvaren. Negativiteten beror på att Åland önskas förbli enspråkigt, där finska uppfattas som ett hot, men samtidigt förstår man att Åland tillhör Finland. Äldre informanter anser att finska är viktigare i deras yrkesliv, medan yngre förstår språkets betydelse samtidigt som de själva inte behöver finska. Enkätsvaren innehåller liknande teman och stöder mediedebatten, vilket förstärker resultaten. Språkfrågan innehåller många perspektiv och teman, och generellt är inställningen positiv till finskans och svenskans ställning. Alla språk anses ha sin plats, men de får inte påverka svenskans ställning negativt. Att behärska flera språk ses som en rikedom.